– Jag tror jag genomgått åtta operationer nu. Det kan vara nio, jag har tappat räkningen.
Vi ses på golfbanan ute vid Landeryd. Han kommer haltande från parkeringen, synbart märkt av ett rejält sargat vänsterknä, men annars på gott humör.
– De sista veckorna har varit tuffa med smärtan, men vad fan, solen skiner och det är gött väder. Varför klaga då?
De som kan Mattias fotbollskarriär vet att han var en målskytt av rang, en toppforward med bland annat fyra säsonger i allsvenskan med IFK Norrköping. År 2000 blev han sjua i skytteligan med 10 mål, lika många som Elfsborgs Anders Svensson, Örebros Niklas Skoog och Stefan Selakovic, IFK Göteborg.
Det säger nåt.
– Numera kan jag faktiskt känna mig ganska stolt över det jag gjorde. Det är inte så många av alla fotbollsspelare som får chansen att spela på högsta nivån i Sverige och faktiskt leva på sin sport. När man är mitt uppe i det är det svårt att reflektera över sånt, men nu på "äldre dar" känns det verkligen bra.
Dock hade karriären ett pris. Vänsterknäet skapade bekymmer även under karriären och han tvingades till flera operationer. På senare år har problemen vuxit.
– Vid en röntgen såg de att jag inte hade något främre korsband kvar, menisken var trasig och jag hade artros. Till stor del beror det här på att jag är väldigt hjulbent och på så vis belastat knäet helt fel under många år.
I oktober fick han därför genomföra en så kallad omvinklingsoperation, osteotomi. Det innebär helt enkelt att skenbenet sågas av under knäleden. En platta sätts fast på insidan av knäet för att fixera benet och på det viset vinklas benet om så att den sjuka delen av knäet avlastas.
– Så nu är jag hjulbent på höger ben men nästan kobent på det andra, säger Linghemssonen och skrattar.
Den här typen av operation gör att patienten efter en tids rehab får tillbaka mycket av sin rörlighet och kan göra saker som nu varit omöjligt.
– Mitt problem är att jag är väldigt otålig, jag vill att det ska gå snabbt. Jag vill kunna spela golf igen, kanske padel och vara ute och jogga lite. Därför gick jag på lite för hårt med min rehab och fick betala för det. Läkarna har sagt att det tar upp till ett år efter en sån här operation, jag måste bara inse det.
Vi går in i shopen, lånar en järn-sjua och går ner till driving rangen. Vid en matta står LHC:s materialförvaltare Ulf Söderström och slår ut sina sista bollar inför en runda.
De snackar kort innan Mattias lägger ner en boll och klappar iväg den.
– Kanske får jag sota för det här i morgon, men det är så jäkla kul, säger han och ler.
Vi avslutar med att snacka lite fotboll. Av de 21 mål han gjorde i allsvenskan är det ett som fastnat lite extra.
– Djurgården borta på Stadion. Vi ledde med 1-0 och fick en hörna i 89:e minuten. Men vi låg pyrt till i tabellen och behövde verkligen segern så Olle Nordin (tränaren) kallade hem alla spelare för att försvara oss mot nästa anfall. Jag höll mig ändå kvar i straffområdet och när "Pligg" (Kristian Bergström) slog hörnan var det bara jag mot sju Djurgårdare framför mål, men jag lyckades nicka in den. Efteråt skrev kvällstidningarna att det borde varit årets mål.
Nu har han satt upp ett nytt mål för sig själv.
– Jag har 1,6 i hcp idag. Nästa år ska jag vara tillbaka på golfbanan och spela och träna så mycket att jag kommer ner till scratch, 0,0.
Ingen blir förvånad om han klarar det.