"Vi skiter i vem ni är – för vi är serieledare".
För andra gången på en vecka rullade ramsan från Curva Nordahl efter slutsignalen.
IFK-herrarna har fått flytta på sig sedan förra söndagen men damernas förstaplats lever än – åtminstone tills Linköping och Hammarby möts på måndagskvällen.
IFK i topp alltså – som nykomling med tio poäng efter fyra spelade matcher. Det känns osannolikt och lite halvsjukt men jag har fått höra att en tabell aldrig ljuger.
Jo, jag fattar också att IFK inte har mött de förmodat bästa lagen ännu. Det kommer bekännas färg på en helt annan nivå snart men samtidigt, de kan ju inte göra annat än att slå de lagen de möter.
Poängen och placeringen är högst välförtjänt – liksom 3–2 mot Djurgården. Det var flaggat för den tuffaste matchen hittills för IFK:s del, och så blev det nog också.
Men i såna lägen underlättar det ju med en drömstart. Wilma Leidhammars ankomst till Norrköping i somras och utveckling sedan dess har redan en sagotouch. Det skrevs ett kapitel till i den boken när 19-åringen (!) gjorde två mål redan efter sju minuter.
IFK levde sedan lite farligt i perioder av matchen när laget blev lite lågt men det reddes ändå ut till sist.
Förutom de tre målen hade IFK även tre klockrena stolpträffar så något annat än seger hade faktiskt känts som en stöld.
Målvakten Sofia Hjern klev fram när det krävdes i slutminuterna och har en stor del i poängen. Precis som My Cato – ännu en gång.
Man vill ju gärna variera sig som journalist men ibland är det ofrånkomligt med upprepning. Den Enebyfostrade 21-åringen (hon fyller på tisdag) känns som den största symbolen för det här sköna gänget. Hon har fått en fri roll i offensiven och hon utnyttjar den friheten på bästa sätt.
Sista gången jag såg Cato före matchen var på fredagsträningen. Då lunkade hon runt på planen med badtofflor på grund av en infekterad tå som gjorde det omöjligt att ha fotbollsskor på sig.
Två dagar senare gick det i alla fall – och det firade hon med att göra sitt tredje allsvenska mål och bli matchhjälte.
Hon är redan en attraktion i allsvenskan och mot Djurgården fick vi se en annan sida av henne också. Attityden och temperamentet när hon hamnade i bråk med DIF-backen Matilda Plan var uppfriskande att se.
Den här kaptenen och hennes lagkompisar (jo, det finns ett antal till med skinn på näsan) har inte kommit till allsvenskan för att ta skit av någon.