Dubbel nedräkning pågår. Tjuvstartar IFK Norrköping paketöppningen och river fram Arnar Gunnlaugsson?
I en rekryteringsprocess som stundtals varit på vid gavel med pratglada och fryntliga kandidater i Gunnlaugsson och Johannes Karl Gudjonsson är det mer och mer som talar för att Víkingur Reykjavíks mästarcoach är mannen vi alla väntar på.
Den fotbollsintresserade delen av Norrköping börjar nå bristningsgränsen för vad tålamodet klarar av, och alla involverade parters julefrid skulle må bäst om det här blev presenterat och klart nu.
Förvisso har Víkingur Reykjavík godkänt att IFK får etablera en kontakt med succétränaren, men samtidigt presenteras nyförvärv och en trupp byggs för Europaspel – utan att veta om mannen som styrt laget till ligatitlar och cupguld stannar.
Knappast en idealisk utgångspunkt.
Så sent som i går (måndag) meddelade sportchefen Kari Arnason att han inte hört från IFK efter att han gav tummen upp till att börja arbetsintervjua Gunnlaugsson.
Det är ett par veckor sedan.
Fyra sittningar har ägt rum.
Gunnlaugsson har fysiskt träffat IFK vid ett tillfälle, och att döma av veckans uttalanden finns det en stark önskan att ta steget till klubben där hans bror, Gardar, öste in mål under två ett par säsonger, 2006-2008.
Rätt man? Ett smart drag av IFK?
50-åringen är ett lika blankt blad som Glen Riddersholm, men där slutar likheterna. Eller förresten, båda vet hur det känns att vinna såväl ligan och höja cupbucklan, men sist brände IFK sig själva med en dansk kulturkrock.
Det har fungerat avsevärt bättre med isländska spår där de lyckade kapitlen vuxit till en hel bok och Tony Martinsson sådde det fröet med sin goda relation till Stefan Thordarson.
En vänskap som har spillt över generationer och gett Akranes-pärlor som Ìsak Bergmann Jóhannesson, Arnór Sigurdssson och Gardar Gunnlaugsson.
"Tonnas" trumfkort som sportchef har blivit att vända blicken till ön när det krisar.
Tuffe "Thordar" lockades tillbaka till en comeback när Peking hängde på superettan-repen 2009. Slutet blev lyckligt.
Eller kontraktet säkrades i alla fall, med tre poängs marginal till kvalplats.
Förra sommaren fiskades en stukad Arnór Sigurdsson upp från en fotbollsbotten där han var både sargad fysiskt och mentalt.
På samma isländska sportchefskrok fastnade Lucas Andri Gudjohnsen som är IFK:s mest spännande spelare jämte Ísak Andri Sigurgeirsson, ja även han hitlockad från Island och Stjarnan.
Om vi ska gissa vilken nästa stora IFK-försäljning är så toppar Gudjohnsen och Sigurgeirsson i alla fall min lista.
I ett tilltufsat tillstånd efter två sparkningar på ett och ett halvt år så är det tomt på tränarstolen sedan en dryg månad tillbaka.
En vinter där Peter Wettergren, Andreas Alm, Andreas Brännström och Johannes Karl Gudjonsson nämnts – och fallit av på vägen – ger en situation där en 50-åring med ett efternamn och en nationalitet som ekar med välbehag i IFK-korridorerna just nu är favorit att få jobbet.
Det kommer att kosta att köpa loss Gunnlaugsson från de två år som återstår av kontraktet med Víkingur Reykjavík.
– Han är vår största tillgång. Varför skulle jag sälja honom för mindre än en spelare? Det är jag inte villig att göra och han är under kontrakt, lät sportchef Kari Arnason meddela.
För IFK skulle det bli ännu dyrare om inte heller nästa tränarval blir en träff.