En bit in i den första halvleken i matchen mot Växjö på "Parken" i lördags vred Sabina Ravnell till knäet i en duell. Hon lämnade planen, men återvände en liten stund senare. Det dröjde dock inte många sekunder innan nästa situation uppstod.
– Det knakade lite i första situationen, men då upplevde jag inte den starka smärtan. Det gjorde ont, men jag blev mest rädd. Vi kollade på det och då kändes det ändå helt okej. Sen när jag hade klivit in igen fick jag en vridning i ett motlägg och då knakade det till ordentligt. Då var jag tvungen att hoppa av, säger yttermittfältaren.
Hon kände tidigt att det handlade om en korsbandsskada.
– Jag kände det redan när jag fick smällen. Känslan sa att det var det hela tiden.
Hur gick tankarna när du insåg att det var allvarligt?
– Det var den jobbigaste stunden. Med tanke på att jag har gjort det förut, så vet jag hur det är att gå igenom det. Det är en lång process med rehab och det är väl det som är det jobbiga – att det tar så lång tid. På lördagskvällen var det väl tuffast, sen har man bara fått landa i det och ta det därifrån.
Sabina Ravnell drog av korsbandet i samma knä 2020 och vet vad som väntar.
– Nu handlar det om att få ner svullnaden i knäet innan operationen. Jag har inte fått något datum än men det hoppas jag att jag får i närtid. Det viktigaste är att få ner svullnaden, så att man inte riskerar något på operationsbordet sen. Det vill man gärna undvika.
Efter operationen blir det månader av rehabilitering. Något hon redan är inställd och förberedd på.
– På något sätt är det skönt att ha fått ett besked i alla fall, så att man kan ta det därifrån. Det är värre att gå ovetande. Förra gången gick jag ovetande i en och en halv månad och ytterligare två månader innan jag blev opererad. Nu går det mycket snabbare, vilket är skönt. Det går väldigt upp och ner i huvudet, men jag försöker bara finna mig i det och ta en dag i taget.
– Det är mycket med det mentala när man kommer till månad två, tre och fyra. Det är nog nästan de tuffaste månaderna. När man fortfarande inte får spela fotboll och inte riktigt kommer framåt heller. Det var då jag tyckte att det blev som tuffast mentalt. Men det är viktigt att man inte är för snabb på grejer och tar det lite som det kommer.
Den vindsnabba yttern har varit i fin form den senaste tiden och är, enligt underliggande data, den spelare som skapat mest offensivt hot för IFK. Tajmingen är typisk, menar hon själv.
– Det känns som att det är vanligt att det är så. När man känner att det går bra ska någon form av bakslag komma. Det är klart att det gör det tuffare, när man känt att man är på gång på riktigt.
Hon har redan nu ett tydligt mål i sikte.
– Jag har samma känsla nu som förra gången jag drog det. Jag känner mig inte klar. Det är den känslan jag går på just nu och målet är att ta sig tillbaka så säkert och snabbt som möjligt.
27-åringens kontrakt med IFK gäller säsongen ut. Själv vill hon inte spekulera om framtiden redan nu.
– Jag vet inte hur klubben tänker, utan det får vi ta framöver. Det löser sig, tänker jag alltid.
Sportchefen Dennis Popperyd stänger inga dörrar för en fortsättning i IFK, trots den allvarliga knäskadan.
– Det är en av våra viktigaste spelare som gjort det väldigt bra i år. Vi har en dialog tillsammans med henne och hennes agent. Kan hon vara tillbaka nästa säsong är det absolut en spelare vi kan tänka oss ha kvar. Jag skulle inte säga att skadan påverkar så mycket.