Andreas Alm.
På Platinumcars arenas gym sitter Andreas Alm på en träningscykel när vi frågar vem som påverkat hans ledarskap mest genom åren.
Först svarar IFK Norrköpings tränare att han inte vet.
– Man träffar alltid på folk, det är inte bara inom fotbollen du träffar människor som är goda ledare. Jag hade Stuart Baxter som tränare ganska tidigt, samtidigt är det bara som spelare jag haft honom. Han var min mentor första två åren i AIK. Själva tränarskapet har jag följt via honom, men jag kan hitta ganska många personer som är duktiga på sitt.
Var Stuart Baxter en dörröppnare för dig kring tränarskapet?
– Han var en duktig tränare i alla fall. Om han var en dörröppnare vet jag inte. Det är nog svårt att säga, men det är aldrig fel att ha duktiga personer runt sig på vägen.
Under tisdagen väntar träningsmatch borta mot IFK Göteborg som en del av uppladdningen inför den allsvenska omstarten hemma mot Djurgården 8 juli. Den svaga våren har medfört att kritiska röster höjts.
Samtidigt formas IFK:s tränarteam, som bara jobbat ihop i ett halvår. Andreas Alm ska leda arbetet och har exempelvis sett hur hans kollegor hanterat motgångar.
– I det här läget tror jag det är superviktigt att sätta ord på att vi arbetar med specifika saker. Nu arbetar vi med ledarteamet. Det gör vi alltid, och vi arbetar hela tiden med andra saker också, men för oss själva tror jag det är viktigt att säga att vi gör det. Och att jag är mer än lite jobbig i det arbetet; det här vill jag verkligen göra. Då kan alla växa i sina roller.
– Just nu jobbar vi kopiöst mycket med länken mellan ledarteamet och spelarna, så att effekten blir så stor som möjligt. Ska du etablera en spelstil behöver du flera som säger samma sak. Säger bara jag det finns inte en chans.
Det har ni väl å andra sidan gjort sedan ni startade upp under försäsongen.
– Jag tycker att vi tappade det lite grann i de sex sista matcherna. Vi hade inte haft motgång ihop och matcherna kom ganska tätt. Där finns mer att göra. Alla har lagt in allt de kan, arbetsmoralen finns där. Det är upp till mig att leda, att vi blir effektiva. Personkemi och arbetsmoral är på plats, sen ska vi få ihop det sista också. Vi förbereder oss för allt, men man kan ändå göra saker bättre.
Du syftar på att prata samma språk i med- och motgång?
– Jag tror att mer friktion gör att vi förstår varandra bättre. Att göra fler saker, fler beteenden, i stället för att sluta göra saker. Det kan vara två av tio saker som vi inte ska göra och som inte funkar, men då har vi i alla fall gjort åtta bra saker. Gör du två saker och en är bra är du bara uppe på en. Vi ska hela tiden göra saker, få friktion, prata om det, vara oeniga, se vad vi ska göra och sen gå vidare. Det gör vi verkligen nu. Det har vi gjort tidigare också, men på ett annat sätt.
Andreas Alm har basat över lag i flera olika miljöer och hade även en tuff resultattrend i danska Odense, som han lämnade i fjol. Han har alltid hämtat inspiration från en rad olika människor, där alla inte verkar i fotbollsbranschen.
– Man behöver inte vara en ledare för att leda människor. Det finns många som är vuxna förebilder bara, eller förebilder. Många är vettiga utan att de är ledare. Du har föräldrar, vänner och så vidare som säkert påverkar dig ganska mycket. Många gånger är ledarskap värderingar. Man samlar på sig värderingar genom åren och får fundera runt det.
Vilka nya värderingar har du fått de senaste åren?
– Jag tror inte nödvändigtvis att du är en bättre tränare bara för att du får mer erfarenhet, jag tror snarare att du är en annorlunda tränare. Jag har alltid tyckt gruppdynamiken är mer spännande än andra element i fotbollen. Det är oändligt, jag samlar på mig hela tiden. Annars står jag ganska stadigt i 51-procents-Sverige.
Hur menar du?
– Ja, precis det. Klassisk föreningsmänniska, de värderingarna som svenska föreningsledare har. Man uppskattar 51-procentsdelarna av svensk fotboll.
Andreas Alm upplever att många människor inte begriper vad hans yrkesroll innefattar: "Det är som att jag skulle börja prata om vad en snickare ska göra. Jag har inget krav på att folk ska förstå tränaryrket, men för mig är det viktigt att förstå att många inte förstår. Det är mycket lättare för mig att förhålla mig till det. Man kan älska fotboll och IFK Norrköping på så många olika sätt, även om man inte rakt igenom förstår vad tränarrollens uppdrag är."
51-åringen tycker att det är ett stort taktiskt fokus i dagens fotbollsklimat. Han påpekar att det knappast går att ignorera andra aspekter, som gruppdynamik, fysik, teknik och mentalitet.
– Jag tror att det är väldigt, väldigt, väldigt ovanligt att människor förstår vad tränarskapet är i dag. Man vill att det ska vara på ett visst sätt, men många gånger när jag träffar människor och pratar om tränarskapet är det väldigt få som förstår vad det är.
– Det är inte så konstigt. Hur många människor som följer fotbollen har följt en tränare någon gång? Jag skulle säga att det är en promille kanske, som förstår vad det är. Jag tror inte ens fotbollsspelare förstår vad det är att vara tränare. Blir du tränare efter att du varit spelare tror jag många liksom: "Jaha, är det så här det är?".
Andreas Alm har själv gjort övergången från spelare till tränare, men upplever inte att han blev särskilt överrumplad med tanke på att han smög in i rollen som spelande tränare.
Under hans coachår har kraven förändrats i takt med att branschen börjat peka mot andra riktningar.
– Den största skillnaden inom den svenska elitfotbollen är att du ska leda ett tränarteam på ett annat sätt. Det är fler människor runt det. Det kravet är större. Att få teamet att fungera är alltid en stor utmaning när du byter klubb. Min sanning är att du har störst effekt på spelarna om teamet fungerar.
– Man tror ofta att tränaren ska driva spelarna, men tränaren ska i första hand driva teamet så att fler driver spelarna. Synergierna blir så mycket större. Det finns en stor potential i det.