Jacob Ortmark.
Oroskänslan tog över med en gång.
Jacob Ouro Ortmarks riktningsförändring hemma mot IFK Göteborg i augusti blev det sista han gjorde den här allsvenska säsongen.
– Knäet vred sig och jag föll ihop. Det var såklart ingen bra känsla. Peter (Cratz, lagläkaren) kunde snabbt säga att det med största säkerhet rörde sig om korsbandet. Det ställde jag in mig på samma kväll, säger han.
För två månader sedan opererades det avslitna korsbandet, och under ingreppet åtgärdades mer i det skadade knäet.
– Läkaren fixade min menisk också, och tog en sena och stärkte upp yttre ligamentet på knäet. Det var en större operation än vad jag trodde.
I Stockholm är IFK-mittfältaren igång med rehabiliteringen och träningen.
– Men de första veckorna var hemska. Jag blödde igenom och fick feber. Det var mycket tuffare än vad jag trodde, säger Ouro Ortmark.
Att IFK värvade en mittfältare från Sirius som är känd för mer än sitt fotbollsspelande har Norrköpingspubliken och fotbolls-Sverige blivit varse.
Målgesten, penselrörelsen, har fått rubriker och förra året ställde han ut sina tavlor i Norrköping.
Nu håller 26-åringen dessutom på att skriva en bok.
– Förhoppningsvis kan du ta del av det, om någon vill publicera det. Det är ett manus jag skrivit på sen 2020 egentligen, om fotboll, konst, kärlek och religion i ett novellformat. De senaste månaderna har jag haft mycket tid att slutföra det.
Utgår du ifrån dig själv?
– Ja, det är delvis självbiografiskt. Jag har mycket på gång. Jag har inte gjort annat än att träna, vila, måla och skriva. Och varit med min fru.
Har du fått någon feedback på boken?
– Jag har en nära vän som jobbat på bokförlag hela sitt liv. Hon korrekturläser och hjälper mig mycket med det. Sen har jag nära vänner och min pappa som läser så jag får lite feedback. Det som är det härliga med konstformen, är att det är så subjektivt så jag skiter egentligen i om vad andra tycker bara jag gillar det, säger Ouro Ortmark och skrattar.
Om det var en motig period i samband med skadan så ser IFK-profilen ljusare på tillvaron nu. Lagkamraterna visade sitt stöd med banderollen "Kämpa Jacob #7" efter hemmasegern mot AIK, och i takt med att mittfältaren kan stegra träningen så fylls kroppen med mer och mer tillförsikt.
– Nyligen joggade jag för första gången på en tjockmatta. Jag får kicka lite på bollen. Jag ser verkligen ljuset i tunneln om man kan kalla det så. Jag är jättemotiverad att jobba hårt och njuter av det.
Och mentalt?
– Jag ser det så att jag verkligen inte är unik i det här. Det är så många som har gjort det före mig och det kommer hända andra igen. Jag hade svårt att tycka synd om mig själv. Det är klart att det är tråkigt och jobbigt, men jag tyckte inte synd om mig själv mer än första kvällen. Jag är ung och har mycket kvar att uträtta i min karriär. Jag är envis, det ska jag lyckas med. Första dagarna var jag lite låg, men sen har det varit full fart. Det här ska gå vägen. Jag ska komma tillbaka och vara bättre än någonsin.
Hur var det att se stödet från lagkamraterna?
– Det var jättefint och jag har fått fin stöttning och hjälp från klubben. Det är många som skrivit och undrar hur det går. Jag var där för två veckor sedan och hälsade på grabbarna. Det var kärlek som gav energi. Jag tar verkligen den här tiden att utvecklas fysiskt, men också mentalt. Det finns mycket att uträtta under den här långa rehabtiden. Jag är fast besluten med glädje.
Jacob Ortmark.
Att IFK är inne i en tung period och har halkat nedåt i tabellen – men Ouro Ortmark tycker framtiden talar för IFK.
– Tuff period just nu, helt klart. Mycket beror på var man ställer kravställningen och vad man tycker att den ska vara. Sen kan man döma utifrån det. Oavsett kravställning så är det tufft nu. Jag försöker stötta och pratar med många i laget för att göra vad jag kan.
Du ser att det kan lyfta?
– Självklart kan det göra det. Jag läser lite överallt, inte bara om IFK Norrköping, att man ska värva nya spelare och la la la. Jag håller inte med om det. Jag tycker vi har en bra trupp. Ser man till andra lag i serien så har de gjort riktigt bra säsonger med betydligt sämre spelartrupper. Bra saker tar tid, men just att man ska in med en massa nya spelare, det håller jag inte med om.
Du ser potential i gruppen?
– Självklart. Dino (Salihovic) som är i Gais, bland annat. Vi har många unga spelare som är på gång. Noel (Sernelius) har jag alltid tyckt ser fin ut och Carl Björk, Sigurgeirsson (Ísak Andri). Vi har många.