Egzon Binaku, Godswill Ekpolo och Jonathan Levi deppar.
Bland taffliga försvarsingripanden, en bränd reduceringschans i ribban, nya skador och baklängesmål kom jag på mig själv att känna – ingenting.
I det närmaste känslomässigt förlamad.
Det är vad en långsamt nedåtstigande spiral gör med en.
Man orkar inte tycka att något är särskilt anmärkningsvärt till slut.
Ett utdraget lidande slår ut den sensationslystna sidan. Man avtrubbas när ett lag söker och försöker utan att hitta och i stället slits tillbaka en eller par rutor när de börjat röra sig framåt.
Åka på en 0-2-förlust mot Sirius är aldrig särskilt bra, men med Linus Wahlqvist Egnell och Arnór Sigurdsson borta från spel var det knappast fördel IFK när de klev in på en arena som alldeles för sällan hyllas för att vara en av allsvenskans gemytligaste.
Favoritskapet tilltog absolut inte när Viktor Agardius säsong (och tid i IFK?) tog slut med en bristning efter 22 minuter.
Som lök på motgångs-laxen tog sig även Arnór Traustason av planen med en trasig axel innan första halvlek var slut.
Som det hela utvecklade sig hade det nästan varit en uppseendeväckande bedrift att få med sig poäng hem.
IFK Norrköping senhösten 2022 är inne på ett överlevnadsspår. Med uppdrag att städa undan skiten de satt sig i för att kunna andas enklare och ta sikte på en nystart.
Här styr Christoffer Nyman bussen och ser till att alla passagerare är med.
Nu satt han själv på bänken, sliten med en kropp som behöver vilas, och kom in för att ge laget en chans som jag inte är helt övertygad om att spelarna trodde på själva.
Sirius var minst dåligt i en match som duttades i ett segt tempo. Glen Riddersholm tyckte att det var en av de bättre insatserna sedan han tog över krisklubben och att det fanns en del saker att ta med sig från Uppsala.
Jag nickade inte instämmande när han sa det.
IFK Norrköpings tränare Glen Riddersholm.
Skador och byten styckade sönder lördagsmatchen från att få en rytm men igen, vi skulle kunna gå hårt åt att det inte flödar mer om IFK Norrköping och att de inte skapar mer chanser eller styr spelet mer kontrollerat mot ett lag som inte vunnit sedan 7 augusti.
Men låt oss vara idealister och se saker för vad de är.
Steg för steg har IFK Norrköping monterats ned till att vara tolva i allsvenskan, passerat av Sirius, och skrapar för tillfället ihop spillorna av vad som är kvar för komma ut i så gott skick det går på andra sidan av sitt 125:e levnadsår.
Glen Riddersholm kan efterlysa en högre standard, hata medelmåttighet och försöka bända in IFK på en bana som han tycker är mest lämplig för att nå framgång, men just nu har han ett lag som inte ett är dugg bättre än det vi ser.
Det innebär tappade tvåmålsledningar på hemmaplan en del okej insatser här och var – men också ett fallfärdigt bygge som svajar och regelbundet avslöjar sina brister och tillkortakommanden.
Det är sex poäng ned till kval nu med fyra matcher kvar av en säsong som aldrig verkar ta slut.
Sex poäng ned till Degerfors som slår Djurgården och tar med sig poäng från Borås.
Helsingborg kommer till Platinumcars Arena på onsdag och det kan vara sista räddningsplankan till tre poäng.
I vilket skick kommer Peking? Hinner de läka? Hur djupt behöver Riddersholm gräva i truppen?
Bortom Helsingborg och IFK Värnamo har ni koll på slutomgångarna, utgår jag ifrån.
Annars kommer det här: Djurgården hemma och Häcken borta.