Det är märkliga tider. Bakom stängda dörrar i tre månader byggde Peking ett spel som slår ut det mesta i allsvenskan den här sommaren. I alla fall hittills, det är värt att påpeka att det är tidigt på säsongen än och att mycket kan och kommer att hända innan det delas ut någon mästartitel 2020. Malmö FF kommer garanterat bli bättre. Flera andra väntade toppkonkurrenter också. Men inför tomma läktare är det i alla fall IFK som sett överlägset mest färdigt och klart ut så här långt in i serien.
Det utan en skadad lagkapten i Alexander Fransson och med ytterligare några starka namn borta.
Nu ska den här anrättningen kryddas med en Linus Hallenius också, anfallaren som i sina bästa stunder har alla möjligheter att vara en spelare för skytteliga-toppen i hela allsvenskan. En spelare med erfarenhet och en spelare som definitivt kan vara en matchvinnare när laget behöver det.
Det är ytterligare ett nyförvärv in som känns som ett statement för var IFK står idag.
Klubben har länge älskat rollen som underdog, att smyga bakom, när det inte pratas så mycket om IFK bland guldfavoriterna. Jag hade själv laget, på goda grunder tycker jag själv efter vinterns tuffa tid, som femma inför året. Men nu har det redan börjat bli svårare och svårare att inta den rollen och med även Hallenius in är det förstås ännu besvärligare att skaka av sig bilden som en av guldfavoriterna.
IFK lär få finna sig i det, i alla fall om man får behålla större delen av den här truppen.
Å andra sidan; Peter Hunt har flaggat för att det här skulle kunna bli hans sista år som ordförande, och att han gärna vill ha ett guld till innan han lämnar. Det är onekligen en häftig satsning mot det som klubben gör nu, i tider när i stort sett ingen annan vågar/kan/klarar av att värva spelare.
Att det höjs röster som ställer frågor om IFK:s möjligheter att plocka in meriterade nyförvärv i tider när de ekonomiska förutsättningarna är tuffa i corona-virusets spår är givetvis rimligt.
Jag har en viss förståelse för det, efter både varsel, vinterns sparpaket och vårens permitteringar, när klubben därefter kunnat presentera den dyraste värvningen i IFK:s historia när Sead Haksabanovic köptes loss från West Ham och när nu Linus Hallenius, för övrigt en lite otypisk IFK-värvning åldersmässigt sett, också ansluter.
Nu var han förvisso kontraktslös, ska påpekas.
IFK:s år av starka spelarförsäljningar har i alla fall skapat en grund som man tydligen tänker utnyttja till fullo den här sommaren.
Linus Hallenius form är förstås lite svårbedömd men nu får han några veckor på sig innan han blir spelklar. Transferfönstret öppnar inte förrän 29 juli. Det är inte direkt något oprövat kort som IFK får in till den position i laget där det kanske känts tunnast så här långt. Christoffer Nyman är en av allsvenskans bästa anfallare men bakom är det mer oprövat.
Nu är konkurrensen tuff även där. Och IFK:s möjligheter att smyga under radarn är rätt borta, om den nte var det redan före den här värvningen.
Förresten, på måndag väntar Malmö FF–IFK Norrköping på Eleda Stadion.
En hyggligt intressant match den här väldigt speciella säsongen.