Nicole Robertson har inte fått målskyttet att stämma på allsvensk nivå så som hon fick i Uppsala ifjol.
25 mål på 26 matcher i elitettan för Uppsala, men efter förra säsongen – innan Uppsala visste att laget skulle få en plats i högsta serien – skrev Nicole Robertson på ett treårskontrakt med IFK.
Hon ville ta nästa steg.
Men efter en skadefylld vinter, okej med speltid under våren, har hon inte fått så mycket tid på planen på slutet. Många matcher på bänken med korta inhopp.
– Det är annorlunda. I Uppsala spelade vi på ett annat sätt och jag användes på ett annat sätt. Som spelare behöver man hitta ett lag som passar en, konstaterar Robertson efter IFK:s förlust i Kristianstad.
Gör det att du tänker på framtiden?
– Självklart. I Uppsala gick det så bra och då funderade man på vad som var nästa steg, men här har det inte gått lika bra. Den delen jag tänker på mest är allt runt omkring och hur jag mår, både mentalt och fysiskt. Det är samma för alla spelare, om man får förtroende och trivs där man är kommer man att prestera. Om inte måste man göra det som krävs.
Finns det sådana diskussioner med klubben här?
– Nej, inget sådant. Det är bara mina tankar. Jag tänker mycket på det. Jag studerar och gör min doktorsexamen nu och även med fotbollen vill jag jobba samtidigt. Det är viktigt att hela livet fungerar, om en del av livet inte gör det kommer inget att bli bra. Så det är många aspekter av det.
Var steget upp till allsvenskan större än du hade trott?
– Jag skulle inte säga det, men det beror på hur man ser på det. Många säger att det är ett stort steg och självklart är det skillnad, men om man tror på sina styrkor kommer man kunna spela där också, säger Robertson som hade en tuff start i IFK med skador hela vintern.
Och nu är hon precis tillbaka från en handskada. I de sista sex matcherna vill hon ta chanserna som kommer.
– Man kan inte ta speltid för givet heller, säger hon.
Nicole Robertson har precis varit sånär att skjuta poängen till IFK i Kristianstad.
Nicole Robertson var sånär att bli poängräddare mot Kristianstad i sitt inhopp. Det var centimeter från hennes andra allsvenska mål för IFK. När klockan tickade upp på 90 minuter sköt hon från distans och tvingade hemmamålvakten Moa Olsson till en vass parad när hon tippade det höga skottet till hörna.
– Så bra av henne. Hon hade solen i ögonen och det var en väldigt bra räddning. Om jag ska vara ärlig hann jag tänka att den skulle gå in. Jag kände att deras back skulle komma in på mig så jag sköt direkt, säger Robertson och skickar beröm till hemmamålvakten som passerar precis förbi under intervjun.
Så nära var IFK att hämta in tvåmålsunderläget till poäng.
– De har uppenbarligen en hemmaplansfördel här med ett underlag som vi inte var vana vid. Vi behövde förbereda oss på det och har tränat på gräs i veckan. Men det är fortfarande en anpassning för oss och de är ett bra lag här också. Det tog ett tag för oss men vi kunde pusha på sista halvtimmen och vårt mål förändrade matchbilden.
Managern Tor-Arne Fredheim hann nästan också börja jubla över kvitteringen innan bollen tippades över ribban. Han ser att det finns mer att få ut av Nicole Robertson framöver.
– Nu har hon precis haft problem med en hand. Den är frisk och hon har fått träna en vecka nu. Det har varit tufft med skador hela tiden för henne men hon har sett bra ut i veckan. Bättre och bättre. Där hoppas vi på framtiden att hon kommer att vara med och bidra mer.