"Det är fortfarande jobbigt att prata om det, EM hade jag drömt om länge", säger Stina Dahl Forslund om att spolas inför mästerskapet.
Bara dagarna innan IFK Norrköping säkrade det allsvenska avancemanget i oktober förra året blev hon klubbens första värvning.
15 matcher och åtta mål för Smedby AIS i division 1 var siffror som gjorde att "Peking" inte vågade vila på hanen – utan skrev ett fyraårskontrakt med Stina Dahl Forslund, då bara 16 år.
Förhoppningarna på flicklandslagsspelaren som är fostrad i Åby IF var och är stora.
Nästan ett år senare kan Jursla-tjejen räkna in fyra starter med samarbetsklubben Eskilstuna United – i elitettan. Fortfarande väntar hon på sin allsvenska debut.
Besviken? Inte det minsta. Långt därifrån. Förväntningarna som Stina Dahl Forslund ställde på sig själv är uppfyllda.
– Jag var förberedd på att det skulle bli en säsong där jag verkligen skulle få kämpa för att få spela matcher – och jag förstod redan när jag skrev på för en så stor klubb som IFK att det skulle bli svårt för mig här. Jag har utvecklats och fått mycket självförtroende av tiden i Eskilstuna, säger hon.
Trots att du bara spelat fyra matcher från start, och gjort ytterligare sju inhopp?
– Det är tufft mentalt att inte vara given i ett lag, men nyttigt. Även där är konkurrensen stor, bland annat av två landslagstjejer i 05-landslaget, Maja Alvin och Ida Åkerlund, poängterar Stina.
Vad har du utvecklat?
– Jag har fått tillbaka min forwardsroll, där jag trivs bäst. Har inte spelat på den positionen på rätt länge, i landslaget (U17) har jag varit ytter. Jag tar också kliv i min egen fotbollsutveckling, har förbättrat min teknik bland annat. Tillsammans har laget också vuxit och det är viktigast. Att spela i elitettan har varit nytt för mig, kom ju från division 1. Så bara det är ett steg upp för mig – och har varit roligt att ta. Men självklart hade det varit kul att få hoppa in någon match i allsvenskan, det ska jag inte sticka under stolen med.
Du växer även utanför planen?
– Gud ja. Det tycker jag verkligen. Det är tufft med kombinationen av fotboll, resor och skola. Det är inte något bortkastat år, tycker bara det varit positivt, säger forwarden, som pendlar mellan hemmet i Jursla, studierna på samhällsvetenskapliga programmet vid De Geer-gymnasiet och träningar i både Norrköping och på Tunavallen i Eskilstuna.
– Jag tränar med IFK ett par dagar i veckan, så mycket som skolarbetet tillåter. Sedan åker jag tåg två-tre dagar i veckan, det är en dryg timme plus fem minuters promenad till arenan. Det funkar bra.
En jättebesvikelse har Stina Dahl Forslund drabbats av – petningen ur F17-landslaget inför sommarens EM-slutspel i Estland. Förbundskaptenen Lotta Hellenberg spolade anfallaren i den slutliga truppen – trots att Stina fanns med i samtliga kvalmatcher på vägen dit. Motiveringen: det behövdes en annan typ av spelare.
Att inte få vara med om det slutspel hon sett fram mot länge river upp känslor även nu.
– Det är fortfarande jobbigt att prata om det, EM hade jag drömt om länge. Jag förstod beslutet, hon tog ut de hon ansåg var bäst för truppen och det fanns inte mycket jag kunde göra. Men det var surt som fan.
På måndag är Stina tillbaka i landslaget som en av 36 uttagna när det är dags för läger på Bosön – med nya förbundskapten. Annelie Norén har tagit över 2006-tjejerna.
Hur fotbollsåret 2024 ser ut är fortfarande osäkert.
– Jag tar de utmaningar som kommer, lovar Stina Dahl Forslund.