Armando Ibrakovic som spelare i IFK Norrköping och Sylvia.
Dömd till fängelse i tre år och åtta månader för väpnat rån, olaga frihetsberövande och narkotikabrott.
Armando Ibrakovic är tillbaka i IFK Norrköping – men den här gången är matchtröjan utbytt mot en ledaroverall.
När han inte jobbar för Svenska Fotbollförbundet.
Vid sidan av att träna IFK:s P15-lag är 32-åringen heltidsanställd av SvFF.
– Jag håller i ett projekt som går ut på att vi ska få ut ungdomar i arbetslivet. Det är ett heltidsjobb, tjänstledig från skolan där jag varit socialpedagog i fyra år, berättar Ibrakovic i poddsittningen som även berör felbesluten som omkullkastade livet för elva år sedan.
Och hur han greppade chansen att ta sig tillbaka. Om uppskattningen och drivet att jobba hårt.
En god hjälp på vägen var beslutet att börja föreläsa och berätta.
– Det är terapi varje gång man står upp och delar med sig. Varje tillfälle är speciellt. Första föreläsningen så ringde jag till min gamla skola på Navestad. Jag hade inget upplägg mer än stödpunkter. Där står jag framför en årskurs 8. Att möta IFK här på Parken i superettan var ingenting. Jag var så nervös.
– Jag nådde fram och jag fick feedback i ett brev där skulle skriva ned lite personliga tankar. Jag hade ungefär 60 brev hemma. De öppnade upp sig och berättade om sina liv och att de fick styrka och insikt av att lyssna på mig, berättar Armando.
32-åringen som sprudlar av energi och glänser av livslust tar med sig sina motgångar ned på planen som tränare.
– Jag använder det som här som verktyg som fotbollsledare. Jobbar du med ungdomar handlar det mycket om individuella samtal och hur man hanterar motgångar.
– Jag känner att ingenting är omöjligt. När jag tänker tillbaka så känner jag att det inte är jag och samma sak känner jag att jag får gå runt här med stjärnan på bröstet. Jag börjar närma mig en dröm som är att livnära mig på fotbollen, säger Armando Ibrakovic.
Du hittar samtalet där poddar finns.