Den allsvenska upptaktsträffen. Vårtecken och lite av branschens förfest inför det som ska komma. Tränare, spelare och inte minst media som trängs och ställer ungefär samma frågor varje år.
Vilka vinner?
Vilka åker ur?
Hur ska Varberg lösa ett nytt år i allsvenskan, kommer Henrik Rydström att funka i Malmö som han gjort i Kalmar och är inte IFK Göteborg årets krislag ändå? Klyschorna staplas på hög när alla vill vinna lite mer än förra året och när ingen målsättning ännu är slagen i spillror.
De senaste åren har pandemin satt stopp för den här typen av evenemang fysiskt men i år var det tillbaka i den formen – för första gången med Glen Riddersholm som IFK:s tränare och med ett Peking som numera för en ganska anonym tillvaro i de här sammanhangen. På Quality Hotel i Solna skickades Riddersholm och Christoffer Nyman upp på scenen mitt i smeten, tippade i något slags ingemansland i tabellen av den samlade expertisen.
Fjolårets tolfteplats, en utvecklingskurva som pekat neråt i några år och konkurrenter som sprungit om och iväg i en rasande fart. Det är lätt att glömma att IFK sågs som ett givet topplag i de här sammanhangen för bara några år sedan.
Där är vi inte längre.
I den kontexten ska laget mäta sig.
2023 är det nog svårare än någonsin att sia om hur det här laget ska stå sig, jag blir inte klok på det jag sett på försäsongen (och svenska cupen) där ganska bra insatser mot främst IFK Göteborg och Häcken också varvats med sämre likt det mot Östersund senast. Bra omställningar stundtals men svårare att föra matcherna mot sämre motstånd.
Var står IFK?
Ärligt talat, ingen aning.
Offensiven är bra, det är nog alla överens om och jag gillar nye Victor Lind på sin kant, men bakåt är det tunt. Och med Isak Ssewankambo skadad är det lite tidig kris i de defensiva leden och än mer angeläget och brådskande att få in minst en central försvarare som konkurrerar på allvar. IFK har potential att lyfta från förra årets tolfteplats om allt faller på plats men mer än ett mittenlag som bäst är det inte.
Mer oroande för klubben; man är några skador på fel spelare från att riskera att dras in längre ner än så om inte truppen spetsas defensivt. Startelvan är ganska bra, men bakom tunnas det ut fort när mycket rutin har lämnat och ersatts av en tonvikt av unga och ännu inte färdiga spelare.
I det hela ska läggas att klubben går flera kamper vid sidan om planen parallellt där ekonomin är skakig, budgeten för 2023 pekar på ett rejält minus i redan svåra tider i samhället, det är svårt att se spelare med rejäl försäljningspotential i år – och inte minst nyheten om att arenan är i sådant skick att två läktare kan tvingas hållas stängda delar eller hela inledningen av säsongen som inte gör situationen bättre.
Det här är avgörande frågor.
På planen är det därför extra viktigt att laget tar steg i rätt riktning.
Nycklar av flera blir att Arnór Sigurdsson är så bra som han kan och ska vara (bäst i allsvenskan), att man får en stark start med tanke på att han mycket väl kan lämna i sommar och att det inte blir skador i försvaret och på Christoffer Nyman som är enormt viktig i sin position.
Slutplacering? Åtta.
Det är där jag ser IFK som bäst i år, någonstans sjua-åtta vore också något att bygga på för framtiden och ett steg uppåt mot förra årets kamp i botten. Men högre än så har jag svårt att se laget kunna nå 2023.
SM-guldet gör en trio klubbar upp om. Djurgården, Häcken och Malmö är snäppet över resterande. Djurgården har fortsatt att bygga på ett redan starkt lag från 2022, man har stärkt upp och sett bra ut under våren.
Kontinuiteten med Thomas Lagerlöf och Kim Bergstrand som tränare kommer också vara viktig för klubben som jag ser som den hetaste guldkandidaten just nu. Häcken kommer vara med, men vinna igen? Jag tror inte det räcker hela vägen – och då är jag fullt medveten om hur det såg ut när just de här lagen möttes i cupen den gångna helgen.
Malmö FF har egentligen överlägsna resurser och ska vara med där uppe varje år. Nu blev det en fiaskosäsong för giganten ifjol och dessutom inget avancemang i svenska cupen i år. Men får Henrik Rydström ihop det här är det fortfarande allsvenskans bredaste trupp.
Dessutom kommer såklart alltid mycket avgöras, både för IFK och övriga, i vad som händer i sommarens transferfönster. Det gör inte tipset så här års enklare direkt.
Men just nu håller jag Djurgården som etta.