Sett till spelbilden och chanserna var 2–1 till Piteå inget att säga något om. IFK blev på intet sätt utspelat men hemmalaget var lite, lite bättre – och tyngre.
– De tog oss på fysiken. Det är en ny erfarenhet att möta ett så fysiskt lag. Ändå står vi upp så pass bra och hade energi hela tiden. Vi försökte och det ska spelarna ha en eloge för, säger Fredheim en kort stund efter matchen när minusgraderna har börjat krypa på ordentligt i Norrland.
På tal om fysik: IFK-mittbacken Ebba Handfast manglades vid sidlinjen, precis vid IFK:s avbytarbås. Det slutade med inkast till Piteå och ett gult kort till Fredheim som var rejält irriterad.
– Ja. Domaren tyckte att hon ramlade själv. Jag fattar det inte.
IFK började trögt men växte in i matchen vartefter.
– Vi var inte alls med i början och jag tror det berodde på den långa resan. Sen kom vi in i det efter 10–15 minuter. Vårt mål (1–1 genom Dilja Zomers) var ju bra. Sen var det ju jäkligt tungt att vi hade en hundraprocentig målchans i den 45:e minuten (Vilma Koivisto) och sen gör de mål direkt efter på en omställning.
De hade två snarlika mål där de kom igenom centralt hos er.
– Ja. Djupledsbollar in bakom oss. Vi visste om att de spelar så och det var tungt. De hade inte vattnat planen heller så bollen stannade upp. De var mer vana med underlaget, konstaterar Fredheim.
IFK hade bara målvakten Sofia Hjern med sig till matchen.
– Tyra (Berggården) är sjuk och Erin (Nayler) är fortfarande skadad så därför har vi ingen annan.
Finns det ingen junior?
– Jo, men hon har också varit borta hela veckan och varit sjuk.