Segern mot Kalmar senast tog IFK ur den tunga svackan och skapade lite liv i en säsong som såg ut att rinna iväg från Peking.
Skönt läge att möta ett Malmö FF då, skånelaget som i veckan dessutom varit i Ungern och mött Budapest Honved i Europa League-kvalet.
Det var också IFK som kändes piggast i inledningen, i en match som i mångt och mycket blev en kamp mellan två lag som inte vill släppa till några ytor. Det var inte mycket chanser i början, åtminstone inte förrän i den 13:e minuten.
Då var det desto hetare.
Simon Thern klev fram och utnyttjade att Erdal Rakip tappade ifrån sig bollen. Thern vann den och stormade fri mot Marko Johansson i bortamålet men den sistnämnde kom ut perfekt och avvärjde med en benparad. Malmö såg ganska trögt ut, men jobbade och låg rätt.
IFK hade svårt att skapa de riktigt heta lägena utöver Therns chans och några distansskott var det farligaste före pausen.
Malmö?
De skapade ännu mindre. Och frågan är om inte Ola Toivonen skulle ha åkt ut direkt redan efter en knapp halvtimme när han satte en armbåge i huvudet på Eric Smith.
Det mållösa resultatet stod sig dock till pausvilan.
Efter densamma var IFK hyfsat framme tidigt vid ett par tillfällen. Men kort därefter vände det och då visade Malmö lite av varför man är serieledare och stormar mot SM-guldet. Ett vackert anfall bröstades ner av Ola Toivonen och Isaac Kiese Thelin sköt direkt.
I bortre stolpen och via en rensning ut till hörna.
Och på den kunde inte IFK stå emot. Bollen landade perfekt på foten på mittbacken Franz Brorsson som behärskat kunde styra in 0–1 på Östgötaporten.
Efter målet var det Malmö som också, i kraft av ledningen, kunde kontrollera matchen relativt väl. IFK förmådde inte hitta på något som kunde bryta mönstret och skaka om serieledaren. Bortaspelarna såg bekväma ut med en matchbild där IFK fick slita utan att hitta någon offensiv spets.
Med en knapp halvtimme kom Sead Haksabanovic in på planen. IFK:s dyraste värvning som haft en tung period, precis som laget, på slutet. Han klev in till vänster offensivt, i den roll han trivts bra i tidigare och därifrån kunde han några minuter senare vandra inåt mitten och få iväg ett skott från distans som gick tätt utanför bortre stolpen.
Så långt ett embryo till kvitteringschans i alla fall. Samme man fixade en betydligt bättre chans i den 83:e minuten när han fick ladda mer ostört. Ett skott som Marko Johansson med stora besvär fick boxa till hörna.
Till slut kom dock kvitteringen. Lagkaptenen Alexander Fransson kastade sig fram efter en hörna och skickade in 1–1 i sista ordinarie minuten. Det stod sig sedan tiden ut och delad pott i matchen.