Mats Olsson och frun Lena har två häftiga matcher att se fram emot i Ryssland.
Sporten var på besök hemma hos Mats "Bajen" Olsson i Klockaretorpet under tisdagen. Dagen efter skulle han ta sig till Stockholm för att senare flyga till S:t Petersburg ihop med frun Lena.
Sverige–Slovakien (fredag) och Sverige–Polen (onsdag) står på schemat.
Båda gångerna högst troligt med Kristoffer Olsson, Norrköpingssonen som sedan 2019 spelar i ryska ligan med Krasnodar, i den blågula startelvan.
– Vi var lite i valet och kvalet om vi skulle åka, jag och frugan (Lena). Det är ju restriktioner och så kände vi att Ryssland...vi har ju lite erfarenhet från Ryssland sedan tidigare och kände lite nja. Men sen så pratade vi med Kristoffer och bestämde att vi kör. Det ska bli riktigt roligt. Kristoffer säger att S:t Petersburg är en himla mysig stad. Det är lite mer europeiskt än Krasnodar som är väldigt...ryskt, typ 30 år tillbaka i tiden ungefär, säger Mats Olsson.
Som förälder till en son i det svenska landslaget känner Mats Olsson stor stolthet.
Och är oerhört spänd när matcher pågår. Alla drabbningar där Kristoffer medverkar, med Sverige och Krasnodar, bevittnas av pappa.
– Det är lite förmätet att säga, men nu börjar man vänja sig lite vid att han är med i landslaget, även om man nog inte gör det fullt ut någon gång. Nervositeten finns alltid där, ofta är jag fruktansvärt nervös när jag tittar, säger Mats Olsson.
25-årige Kristoffer Olsson – spelade för IK Sleipner som knatte och höll till i IFK Norrköping mellan 2005 och 2011 – gjorde sin landslagsdebut under 2017 års januariturné. Samma år fanns han med i den svenska U21-truppen som vann EM-guld, dock utan speltid.
Den riktiga debuten för A-landslaget (oktober 2018) minns Mats Olsson mer än väl. Han såg den på plats på Friends Arena.
– Det var jättespeciellt. Det var mot ryssarna i Nations League. Jag var på jobbet, annars brukar jag kolla upp presskonferenserna och så där. Då hade det gått ganska bra för honom i AIK, men jag kände att ja, det ska nog mycket till om han kommer in i truppen. Sen såg jag på rubrikerna att det var en överraskning i truppen och kollade. Då såg jag att, ja jävlar, han kom med, säger Mats Olsson och fortsätter:
– Sen var det lite komiskt. Jag snackade med Kristoffer på kvällen och då hade de inte fått reda på laget. Han sa att det hade känts bra på träningarna, men att han inte skulle få starta. Då hade Lena pratat med "Ludde" Augustinssons mamma, vi umgicks i Tjeckien 2015 (U21-EM) och är nära varandra. Då säger hon grattis. Vad då grattis, säger Lena? Då hade "Ludde" varit med på matchmötet och Kristoffer hade inte hunnit ringa oss. Albin (Ekdahl) hade känningar eller något, så att Kristoffer fick starta. Sen när Kristoffer ringde upp oss för att berätta frågade han hur vi kunde veta att han skulle starta (skratt).
Sedan den segern mot Ryssland, som gav förstaplatsen i Nations League-gruppen, har Kristoffer Olsson mer eller mindre varit given i Janne Anderssons elva.
– Det var ju lite overkligt när man såg debuten, att Kristoffer hade nått ända dit. Han kom till den samlingen med ett ganska bra flow med sig från AIK. Sen är det svårt att behålla platsen, och det har han gjort bra, säger Mats Olsson.
Sveriges inledande kryss mot Spanien såg Mats från tv-soffan. Det blev, som han konstaterar, mycket "gnugg" för Kristoffer och lagets del.
Efteråt blev det så klart ett samtal med grabben i Sevilla.
– Han ringde nog vid halv ett ungefär. Vi brukar prata efter varje match han gör, snacka av oss lite, säger Mats.
Vad var analysen efter Spanien-matchen?
– Den är nog ganska samstämmig med alla andra. Sverige blev ju för låga och för låga för tidigt. På slutet var det lite som hockey, Sverige slog iväg bollen till icing. Samtidigt är en poäng viktigt. Kristoffer fick ju skaplig kramp i slutet, han var ordentligt sliten.
Kan du träffa Kristoffer något i S:t Petersburg?
– Jag tror inte det. Man kan nog vinka lite från läktaren och prata med tio meters avstånd, i bästa fall. Annars lever de verkligen i sin bubbla.
Började du någon gång tänka att en dag kanske min son kan nå hela vägen upp till landslaget?
– Oj, svår fråga. Det syntes tydligt att han var talang tidigt. När han var fyra-fem år rörde han sig på ett sätt så att han kom rätt till bollen när man passade honom. Gjorde jag själv så? Nej, det gjorde jag inte. Sen hade han ju ett grymt intresse. Han har alltid varit med mig, både på gott och ont. När jag tränade Sleipner, det måste ha varit 2002, då var Kristoffer sju år. Sleipner hade en liten klack som fixade tifon och åkte med i vår spelarbuss. De tog hand om Kristoffer på läktaren.
Kristoffer Olsson fick slita hårt mot ett bollskickligt Spanien.
Mats Olsson är inne på att Kristoffer Olsson har vunnit mycket på mental styrka, utöver de tekniska färdigheterna som finns på plats. Den tuffa perioden på slutet i Midtjylland, och den mediokra starten i AIK, blev härdande.
– När han var i frysboxen i Danmark, det var inte roligt. Jag minns att han ringde till mig efter den berömda matchen när han blev utbytt efter 35 minuter. Då sa Kristoffer att jag kommer hem, jag river kontraktet och går till IFK, det är katastrof här. Han är vanligtvis ganska lugn, men bara kokade då. Jag sa åt honom att sova på saken och att vi skulle prata igen morgonen därpå. Han lugnade sig och bet ihop till nästa transferfönster som kom. Men det där var tufft som förälder, säger Mats Olsson.
– Jag glömmer inte heller en match när han spelade för AIK. Det var mot Häcken 2017 med 30 000 på läktarna. Det första Kristoffer gör är att tappa bollen ganska nära stora läktaren, och sen var det nåt felpass kort efteråt. Då surras det på läktaren. I halvlek hörde man att det skreks om att skicka tillbaka honom till Danmark. Vår dotter, som inte alls är fotbollsintresserad, var med då. Hon sa att hon ville gå därifrån för att vissa i publiken betedde sig så illa mot Kristoffer. Du får nog vänja dig, sa jag. Det är ett tufft klimat i fotbollen. Klimatet skiljer sig mycket exempelvis mellan AIK och IFK Norrköping.
Kristoffer Olsson kom till AIK med stora förväntningar på sig och växte med tiden in i den kostymen. Det slutade med ett SM-guld, utmärkelsen som allsvenskans bästa mittfältare och en övergång till Krasnodar som han har kontrakt med till 2022.
Och nu är han mitt uppe i EM-slutspelet där han har en viktig roll i ett Sverige där även en annan Norrköpingsson, Ken Sema, finns med i truppen.
När den här texten publiceras är Mats och Lena Olsson incheckade på hotellet i S:t Petersburg och laddar för Slovakien-bataljen. De kommer att följa sonens framfart med stolthet och nerverna utanpå skinnet.
– Jag har en stor förhoppning om seger, även om det blir en tuff match, säger Mats "Bajen" Olsson som kommer att inta plats på läktaren iförd en landslagströja med nummer 20 på sig.