– Vi är uppe i tolv korsbandsskador och vi har inte ens passerat en tredjedel. Förhandssnacket inför säsongen handlade mycket om annorlunda förutsättningar. Få påpekade en ökad risk för korsbandsskador, säger Markus Waldén, forskare i Football Research Group och Linköpings Universitet.
2012/2013 var en mardrömsperiod sett till antal korsbandsskador. På 18 månader var det hela 27 korsbandsskador i Damallsvenskan. I år och med årets intensiva spelschema närmas liknande siffror.
– Det är några saker som sticker ut. Dels är det många med tidigare korsbandsskador. Dels är det en del klubbar som har noll korsbandsskador, exempelvis Linköpings FC, till skillnad från Växjö som har tre.
Till den här säsongen finns ingen studie kopplad, ännu, men flera slutsatser drogs i samband med mardrömsåren 2012/2013 då bland annat Waldén forskade på korsbandsskador inom Damallsvenskan.
– I det moment då skadan väl händer är det ett flertal riskfaktorer som spelar in, exempelvis konstgräs, skadehistorik och så vidare.
Faktorer som Waldén beskriver har mycket att göra med att damallsvenska klubbarna i många fall inte har samma medicinska support och samma möjlighet till uppföljning och återhämtning som på herrsidan.
– Inte sällan var spelarna som drabbats mentalt eller fysiskt slutkörda i samband med skadetillfället, kanske var de otillräckligt rehabiliterade från annan skada, hade jobbat natt dagen innan match eller grälat med sin partner, summerar Waldén.