Ebba Sjögren var med på hela den sagolika resan från division 1 till damallsvenskan med IFK Norrköping.
Ebba Sjögren, 22, var med under hela IFK Norrköpings historiska resa upp till elitettan och sedermera damallsvenskan. Men för mittfältaren blev det ett brokigt sista år med en korsbandsskada och efterföljande rehab under hela 2022.
Efter avancemanget ville hon stanna i IFK, och följa med laget upp i allsvenskan. Men så blev det inte.
– Det klart det var tufft. Signalerna var hela tiden att jag skulle stanna. Tränaren (Tor-Arne Fredheim, red.anm.) sa rakt ut att han trodde på mig, men helt plötsligt var jag tvungen att lämna. Jag hade varit borta så länge så han visste inte vad jag kunde göra, säger Ebba Sjögren.
Hon fortsätter:
– Det var nog tiden som blev avgörande. IFK avancerade något år för tidigt och han visste inte hur truppen skulle ta sig och ville hellre ta spelare utifrån. Det var lite av en nobb. Jag vet att jag har mer att ge. Jag har haft ett bra år, men får jag vara frisk tror jag att det kan bli ännu bättre, säger hon.
I stället tog 22-åringen steget till Lidköping för att få speltid och komma tillbaka från sin skada.
– Jag känner att jag har mycket mer att ge än vad man får i elitettan. Men det har varit nyttigt att få spela matcher. Jag är ändå tacksam att få göra det i Lidköping.
Laget hade inför säsongen höga målsättningar att vara ett topplag – men efter en tung start låg laget två poäng från nedflyttningsplats.
– Efter en svagare vår förstod man snabbt att det skulle bli svårt att nå målen. Men efter sommaren var vi ett helt nytt lag med ny energi. Vi fick två tillskott i tränarstaben och efter det kunde vi inte förlora och tog till sist fjärdeplatsen. Det hade kunnat bli en flopp för vi hade en bra trupp. Det var viktigt för klubben att kunna vara ett topplag år efter år.
Hur kändes det att få mycket speltid?
– Jag fick bra stöd av fysioterapeuten (Nicolas Santi Aguilar, i IFK) när jag var skadad och var stark när jag kom tillbaka. Jag spelade 24 matcher och startade de flesta. För mig personligen gick det bra för att inte spelat på 1,5 år. Det var skönt att få förtroende. Det är något man uppskattar efter en skada. Det har varit bra för mig.
Samtidigt som hon spelar på elitnivå pluggar hon vid Linköpings universitet till civilekonom.
– Jag sa till Lidköping att jag ville klara av skolan och nu har jag bara ett halvår kvar. Min utbildning är viktig för mig. Fotbollen är rolig men jag vill ändå kunna stå på egna ben senare och börja jobba efter att jag är klar med min fyraåriga utbildning. Vi får se, det kanske inte blir 100 procent jobb.
När Katrineholms-Kuriren får tag i 22-åringen efter julfirandet är hon fortfarande kvar hemma hos familjen i Katrineholm.
Vad händer framöver?
– Jag är kvar hos familjen och tar det lugnt så länge jag vet vart jag ska vara. Vi brukar dra igång andra veckan i januari.
Ebba Sjögren skrev ett kontrakt på ett plus ett år, men vet inte än var hon kommer spela i vår.
– Vi har en dialog. Det är inget som är klart än. Jag har valt att hålla det lite öppet. Det hade varit kul att spela i en annan liga så småningom.
Utomlands eller i allsvenskan?
– Jag skulle kunna tänka mig både och.
Det låter inte som att du bara spelar för skoj skull utan också satsar?
– Det är lite så med mig. Det är inte kul om det är för dålig nivå. Ju mer jag utvecklas och desto bättre kvalitet, ju roligare har jag. Men jag har inget emot att stanna heller. Det var skönt att släppa stressen över jul och tänka.