David Andersson: "Som målvakt är det ändå viktigast att rädda bollen, vara fokuserad och göra det enkelt med fötterna. Det har jag fått lära mig av Glen".
Sylvia tog mot Stockholm Internazionale tre blytunga poäng i bottenstriden och David Andersson stod för en sylvass reflexräddning vid ställningen 0–0.
20-årige David Andersson – son till Djurgårdens sportchef Bosse Anderson – lämnade FC Djursholm för IFK Norrköping 2020. I IFK har han gått via P17, P19 och U21 till IF Sylvia i division 1.
Den naturliga trappan.
– Det känns bra. Jag har tagit stora steg. Jag får vara med och tampas med "Totte" och dem i veckan och sen spela i ettan. Det är egentligen ett drömscenario när man gör sitt första seniorår, säger David Andersson.
Det var i slutet av förra året som David Andersson fick reda på att han skulle spela med Sylvia det här säsongen.
– Först var tanken att jag och Otto (Lindell, utlånad säsongen ut till Skövde AIK) skulle varva. Men sen har det blivit att jag får stå varje match. Det är kul för min del. I början av året tränade jag mycket med Sylvia, men sedan februari har jag varit konstant med IFK. Oscar (Jansson) är en inspirerande målvakt som är duktig på att ge tips, säger David Andersson.
Dubblar du någon gång och tränar även med Sylvia på kvällen?
– Ja, ibland. Det beror på hur schemat ser ut med tajta matcher och sånt. Ibland har vi dubbelpass med A-laget, då får jag vila på kvällen.
Sylvia och IFK Norrköping är rätt lika i spelstilen, menar David Andersson.
– Men det finns några annorlunda grundprinciper. Vissa saker vi tränar på med IFK kan jag inte ta med mig till Sylvia. Som målvakt är det ändå viktigast att rädda bollen, vara fokuserad och göra det enkelt med fötterna. Det har jag fått lära mig av Glen.
Det fysiska spelet i division 1 är något annat än i juniorserierna där Andersson huserat de senaste åren.
– Det finns spelare i U19 som är skickligare tekniskt än de i ettan. Men de har inte samma fysik eller ork. Det är lättare att gå ut och plocka ner ett inlägg i U19 allsvenskan än i division 1. I ettan finns det mer rutinerade spelare som kan fulknep som junisar inte har lärt sig. Det märker jag ibland i ettan, folk kan trampa en på tårna och packar in en på hörnor, säger David och ler.
Kan unge målvakten David Andersson närma sig en plats i IFK Norrköpings A-lag 2024?
Ditt kontrakt med IFK går ut i december, hur tänker du inför nästa år?
– Vi får se. Jag snackar lite med "Tonna", vi får se hur det blir.
Är en allsvensk första- eller andratröja inom räckhåll redan 2024 för dig?
– Jag känner mig som en tryggare målvakt i division 1 nu än i början av säsongen. Jag vet vad jag ska göra i vissa lägen. Personligen skulle jag nog vilja ha ett, två år till på liknande nivå för att anpassa mig ytterligare. Jag är fortfarande ung och vill hitta en stabil grund i seniorfotbollen. Det här är bara mitt första år där. Men kommer chansen kommer jag försöka ta den. Jag är absolut öppen för att stanna i Norrköping.
Under träningarna med IFK Norrköping, vad har du lärt dig mest i år?
– Just det här hur jag ska ta beslut. Det är det viktigaste för min del. Som junior kan du göra misstag för att utvecklas, på seniornivå har man inte riktigt råd med det. Speciellt med tanke på vilken situation Sylvia befinner sig i nu. Jag har även jobbat med spelet med fötterna, det har jag nog utvecklat allra mest.
Räddningen du gjorde i andra halvlek gick inte av för hackor?
– Det var ett inlägg från bortre, jag kände att jag inte kunde gå på den. Jag fick stå på linjen och vara tvungen att reagera. Jag lyckades få fingertopparna på bollen. Det var skönt. Jag litade på mig själv och tog rätt beslut den gången.