Rikard Norling har svept in i IFK Norrköping med alla delar som en kickad tränare hinner bygga upp under ett halvår utan fotboll.
Man får passa sig när man pratar med 49-åringen för att inte blåsas omkull av drivet och lidelsen som IFK-tränaren visat upp från dag ett när han klev in på nya jobbet.
Lördagens internmatch hölls i ett furiöst tempo.
Organisationen runt A-laget är på plats och truppen har fyllts på med ett par nyförvärv som skvallrar om att IFK Norrköping faktiskt förbereder sig för att gå för det här.
Sportslig harmoni och en intressant nystart, men knappast frid och fröjd utanför planen. Det är länge sedan det var det nu.
Den urusla allsvenska avslutningen mot Helsingborg. Massavhopp och personer som talade om en förpestad arbetsmiljö där problemet spårades till Peter Hunt.
Den glödande schismen i IFK Norrköping är ett samtalsämne som avverkas lika ledigt som vädret och har skapat två tydliga läger.
– Jaha, det var den snön. Allt regnade bort. Var står du i Peter Hunt-frågan, förresten?
Vidden, engagemanget, ihärdigheten och polariseringen i den här intrigen är sällsynt.
Jag har i alla fall inte mött något motsvarande.
Åsikterna har varvats ett par gånger. Osämjan har slungats fram och tillbaka så länge att det varit svårt att plocka upp nya begripliga och övertygande argument för vad som är rätt, fel, bra och dåligt.
En sluggerfest som inte är särskilt festlig.
Valberedningens besked att Peter Hunt inte är deras namn och inte kommer förslås till omval var en pulshöjare, men huvudpersonen gav ingen signal att han ger upp kampen.
Och höll inte direkt tillbaka mot avgående klubbdirektören Jens Magnusson i det brev som han skickade under helgen.
I den skrivelsen ansåg IFK-ordföranden att ansvaret på en väl fungerande arbetsmiljö låg på en VD:s och övriga verksamhetschefers bord.
"Ägare/styrelsen har också ett ansvar att föra en dialog med företagsledningen om miljö och kultur har brister men kan omöjligt ställas till svars för den personalsociala miljön. Detta är VD:s ansvar", menar Hunt.
Övriga IFK-styrelsen höll inte med och det var den utlösande faktorn till måndagens publicering på hemsidan där det är tydligt att det finns en spricka mellan i alla fall fem av sju styrelsemedlemmar och Peter Hunt.
– Som alltid har enskilda ledamöter sina personliga åsikter och det är inte alltid en styrelse är överens, menar Patrik Jönsson, vice ordförande.
Ja.
Och nej.
Den här infekterade röran kulminerade med IFK-styrelsens skrivelse. Att det råder splittringar och slitningar internt visste vi, men den här publiceringen blev en ögonöppnare och väckarklocka som sätter osämjan i ett annat ljus.
På en annan, allvarsammare nivå.
IFK Norrköping vilar på en medlemsdemokrati.
Hur mycket av ett framgångsrikt företag klubben än har utvecklats till under Peter Hunt, oavsett hur mycket miljoner som finns på IFK-kontona, och hur stor del han har i det så finns det en tid för allting.
IFK Norrköping behöver andas nu. Det kommer de göra enklare med ett nytt namn som ordförande.
Det här årsmötet kan inte komma snabbt nog. Det är inte läge att ta en maktkamp nu. IFK Norrköping behöver hämta andan.