Elfvendal värvades till IFK som 27-åring, var med och vann SM-guldet 2015 och fick året därpå även ta plats i Janne Anderssons nya landslagsstab.
Förra sommaren fick han en chans att jobba med italienska Parma, som då hade degraderats till Serie B. På köpet fick han även bli målvaktstränare till förebilden Gianluigi Buffon, en numera 44-årig ikon med bland annat 176 landskamper och VM-guld på meritlistan.
Buffon återvände till Parma från Juventus i samma veva som Elfvendal lämnade Norrköping för att testa lyckan i Italien.
Samarbetet fungerade bra tämligen omgående.
– Jag kommer väl ihåg första mötet mellan mig och Buffon. Vi diskuterade och då sa jag att "Du och jag har samma jobb", det handlar om att du ska prestera så bra som möjligt. Det är mitt jobb och det är ditt jobb. Sedan har vi olika uppgifter inom det, men det handlar om att du ska prestera på plan som uttalad etta. Därefter satte vi oss ner och diskuterade det: Vad funkar bäst för dig? Vad är du van vid? Vad tror du på? Jag tror på det här, och så vidare, berättar Maths Elfvendal i intervjun med Fotbollskanalen.
Umeåsonen imponerades av att Buffon, trots sin långa meritlista med bland annat tio italienska ligatitlar, fortfarande var nyfiken och ville lära sig mer om målvaktsarbetet.
– Efter några dagar sa han efter en träning att "Det här är bra. Svårt, men bra". Och det är en stor del i min filosofi att det ska vara svårt, för det är svårt att vara målvakt. Framför allt på en hög nivå och då är det lika bra att det är svårt på träning också, så får man lära sig av den miljön. En extrem förenkling.
– Den öppenheten är rolig att jobba med. Det kommer jag ta med mig under lång tid, de diskussionerna vi hade kopplat till olika matchsituationer, till exempel. Jag lärde mig väldigt, väldigt mycket. Jag lärde mig nog mer än han lärde sig, haha. Men han var öppen och han ville lära sig. Vi (målvaktsteamet) lärde honom en block-teknik som han använde senare i match. Det är ändå imponerande i den åldern, att vara öppen för det. Vi testade och ändrade saker, vilket han tyckte var motiverande och stimulerande.
En landslagsikon i en Serie B-klubb väckte naturligtvis uppståndelse.
– När man reste på bortamatcher så märkte man hur stor han är. Fascinerande att se hur folk agerar och reagerar. Det var lite kul när vi var på ritiro, ett läger uppe i bergen, och han skulle göra sin första träning efter återkomsten till Parma. Då skulle vi börja enkelt. Det var bara jag och han – plus 350 supportrar som stod och kollade på vår målvaktsträning. Och jag tror inte att det ens bodde 350 personer i den byn vi var i totalt. Det hade samlats otroligt mycket folk bara för att se målvaktsträningen.
Efter en säsong i Parma är Maths Elfvendal fortfarande kvar inom fotbollen, men i en annan roll. Förutom att han fortfarande jobbar med landslaget har han nu tagit plats i Statsbomb, ett företag som ägnar sig åt att samla in och förädla data för sportsliga organisationer.
Sedan i juli är hans titel Head of Goalkeeping and set pieces (ungefär chef över målvaktssidan och fasta situationer).
– Det var av flera anledningar de hörde av sig till mig. En del av det var att ägaren, Ted Knutson, ville förbättra deras målvakts-metrics, olika statistiska mätinstrument inom målvaktsspelet. Sedan ville han ha min bakgrund som tränare och även till en vis del mitt nätverk där jag känner många målvaktstränare och fasta situations-experter, så vi kan få reda på vad som efterfrågas i världen. Genom dem och kontakter med tränare i England, Tyskland, Spanien och Sverige framställer jag ett dokument med framtida frågeställningar från den praktiska världen om vad tränare är i behov av att veta – ur ett data- och statistikperspektiv – på kort och lång sikt.
– En annan del var för att hjälpa till att besvara frågor som: Vad behöver scouter veta? Exempelvis, vad säger de här siffrorna egentligen? Scouterna kan ha mycket siffror om positioner, men om de inte kan kontextualisera ett positionsspel statistisk så spelar det inte så stor roll om det står att den här målvakten spelar längre ifrån målet än vad den här andra målvakten gör. För det finns olika situationer där det är olika mycket fördelaktigt att göra det. Så att kunna konkretisera och utveckla statistiken kring målvaktsdelen och fasta situationer var en annan del, säger Elfvendal.
Han trivs med blandningen av sina båda jobb.
– Det är en nyckel att kunna jobba med landslaget och inte bara jobba med statistik och data. Jag vill verkligen ha en praktisk kontakt med verkligheten, för jag tror också att mitt jobb blir bättre då i form av att förbättra datan och vice versa med att implementera den nya kunskapen i praktik. Sedan så, det behöver man knappt säga, men att jobba i landslaget är det mest ärofyllda man kan göra. Speciellt när man i grunden är målvaktstränare som jag är.