NORLINGS BACILLER
Det var en uppladdning inför måndagsmatchen där det länge levde en osäkerhet kring Abdulrazaq Ishaq, Kristoffer Khazeni, Christoffer Nyman och Maic Sema.
Det slutade med att alla fanns med på bussen till Hisningen och att den som i stället saknades var Rikard Norling, sjuk.
Spekulativt om IFK Norrköping hade rasat samman på samma sätt med sin trygga coach på plats, om Norling hade kunnat stoppa haveriet, men det var ingen frisk andra halvlek av IFK Norrköping som svarade för säsongens värsta bottennapp. Ja, det här var det värsta vi sett på ett par år.
En pinsam andra halvlek som inte bara tog ned laget på jorden. Det här var en krasch som slog ett högt flygande lag i spillror, blottade individuella defensiva brister och avslöjade att IFK Norrköping fått ut mer poängmässigt än vad de förtjänat spelmässigt under den fina perioden. Det är svårt att skingra tanken: var det kvällen när verkligheten kom ikapp?
HÄCKEN – EN TORTYRLIKNANDE IFK-MARDRÖM
I takt med att förnedringen tilltog, bollarna rasade in bakom Oscar Jansson och IFK blev ifrånsprungna var Häcken på nytt på väg att bevisa vilket oerhört övertag de kopplat på IFK.
Dubbla allsvenska vinster i fjol, cupseger i vinterns kvartsfinal, sex poäng, sex mål och noll insläppta mot Peking den här säsongen.
En tillfällighet?
Knappast.
Det här laget må ha haft en intetsägande säsong, men besitter annars en rad av de komponenter som IFK saknar – inte minst offensivt där Leo Bengtsson alltid är bra mot IFK, där Patrik Wålemarks två fullträffar är aktioner som IFK vill få ut – men sällan hittar och får slita med varenda cell i kroppen för att skapa.
– Två spelare med superklass, sa Häckentränaren Per-Mathias Högmo.
Det slutade med fem i baken för IFK.
Då ska vi minnas Faltsetas stolpnick, Jeremejeffs stolpträff och Jeremejeffs jättemiss, över. Det kunde mycket väl ha ringt ett par gånger till.
FORTSÄTTNINGEN
Ja, det var en andra halvlek som var anskrämligt svag av ett IFK med allt att spela för.
Jag kommer inte sitta här och klaga på brister i inställning eller attityd. Det var inte där det brast när Häcken lekte hem segern, utan handlade mer om att Kamraterna straffades hänsynslöst av ett lag som det är ren idioti att bjuda på ytor, omställningar och lägen.
En tankeställare på alla sätt och vis och det finns tid att göra det bästa av det här med sex dagar till nästa match.
Inte vilken dussin-dust som helst: AIK på nationalarenan.
Det känns som ett långskott att sitta här och kalkylera vad som krävs för Europa efter en kollaps som tillhör Korpen, men det är fortfarande bara fem poäng till tredjeplatsen – som ägs av just AIK.
Överflödigt att nämna att det kommer krävas 90 minuter av Peking som är på samma nivå som laget visade upp i första halvlek på Hisingen, plus lite till? Det enda positiva med kvällen var att Europa trots allt lever.
KHAZENI - EN NYCKEL
Med Ìsak Bergmann Jóhannesson såld blev det Kristoffer Khazenis chans att ta plats på den allsvenska scenen.
Han har tagit den, imponerat, varit så pass bra och visat sig att vara så pass nyttig att man saknade innermittfältarens fysik bakåt och driv framåt. Ari Skúlason hade ingen lyckad kväll, mycket felpassningar och hade svårt att hänga med i Häckens konstgräsglimrande passningsspel. Vill vi se Khazeni mot AIK? Ja.