25-åringen har haft en intressant utveckling de senaste åren.
Han blommade aldrig riktigt ut på det sätt han hoppades i Sleipner och tog 2014 klivet ner i division 4 för att hitta glädjen igen.
Ett genidrag skulle det visa sig.
Anfallaren vräkte in mål för Chile Unido det året och har fortsatt i samma stil i division 2 de senaste säsongerna.
Han gjorde 22 mål för Assyriska i fjol och slutade på andra plats i skytteligan.
I år är han återigen med och slåss om titeln som den vassaste avslutaren i "tvåan" med sina 25 fullträffar.
Bara Eskilstunas Emil Fritzell är bättre så här långt med sina 29 mål.
– Det har känts bra. Jag har varit inne i det här målstimmet i tre säsonger nu. Jag har inte tappat det, men det är svårt att vara nöjd när laget går tungt. Vi hade som mål att gå upp och har gjort näst mest mål i serien, men är också ett av de lag som släppt in mest mål och då är det svårt att lyckas, säger Esat.
I helgen smällde han dit hela fyra bollar när Motala slog jumbon Konyaspor med förkrossande 14–1.
Vad hände där egentligen?
– Vi behövde vinna och bättra på vår målskillnad också så vi körde gasen i botten från minut ett. Det stod 4–0 efter en kvart och efter det kände väl Konyaspor att det var kört. Det gick bara utför. Det var aldrig något snack om saken.
Att göra över 20 mål i tvåan två säsonger i rad skapar givetvis ett visst intresse.
Esat, som jobbar heltid vid sidan av fotbollen och som sitter på ett utgående kontrakt med Motala, är nu sugen på att göra en rejäl satsning och testa vingarna på högre nivå.
– Absolut. Jag känner att jag har bevisat att jag är tillräckligt bra. Att göra så här mycket mål i ett lag som går så tungt är en styrka.
Är det klubbar som hört av sig?
– Det finns anbud från klubbar högre upp. Vi får se vad det blir. Jag trivs bra i Motala också och håller dörren öppen. Jag har sagt till de klubbar som är intresserade att de får höra av sig efter säsongen, säger Jashari som även fått erbjudanden om att flytta utomlands och spela:
– Det är också ett alternativ, men det ska kännas rätt och om jag flyttar så är det för att spela fotboll på heltid. Ska jag jobba samtidigt kan jag lika gärna stanna i Norrköping, men det känns som att det är rätt tid att ta nästa steg. Jag är 25 år nu och känner att jag är redo.