Nicolas Santi Aguilar stormtrivs med tillvaron hos Kamraterna.
För nämnda stjärnspelare är det mer regel än undantag med fina rubriker, kärleksförklaringar på sociala medier och lovord från experter under en säsong.
Med all rätt.
Men IFK Norrköping 2021 består av betydligt mer än spetsiga spelare och en skicklig huvudtränare i Rikard Norling.
Det är en stor stab runt laget. Där ingår Nicolas Santi Aguilar (ny det här året), Victor Lyberg (ny det här året) och Niclas Egnell (anslöt i maj 2020) – teamet som har hand om alla spelares fysiska status tillsammans med lagläkarna Peter Cratz och Bengt Janzon.
De två förstnämna kan räknas som ersättare till Dale Reese, gick till Helsingborgs IF efter att ha jobbat för IFK sedan 2010, och Marcus Linnér som hamnade i samma skånska förening.
För att vinna matcher måste du göra fler mål än motståndaren. För att göra fler mål än motståndaren behöver du (oftast) spelare som presterar bättre på planen än motsvarigheterna i det andra laget. För att öka chanserna till det behöver du ha så många spelare som möjligt friska, och som dessutom är i god form både vad gäller styrka, explosivitet och uthållighet.
Där kommer "fysteamet" in i bilden.
Nicolas Santi Aguilar är fysioterapeut och uppvuxen i Linköping. Han berättar direkt att fotboll är hans största, och kanske enda, intresse i livet.
– Min förhoppning har alltid varit att kombinera mitt arbete med mitt intresse. Eftersom jag är från Linköping så har jag alltid följt IFK Norrköping. När jag fick den här chansen var det ett självklart val för mig, säger Nicolas Santi Aguilar som var i Sylvia under förra året samtidigt som han jobbade under primärvården i Norrköping.
– Den vägen, från Sylvia till IFK, gäller inte bara spelare nu har jag märkt (skratt).
Just nu läser Santi Aguilar för att ta en masterexamen inom fysioterapi. Han gör det på distans via en utbildning som hålls av FC Barcelona och har lärare som jobbar i det medicinska teamet i det mäktiga laget innehållandes Leo Messi och grabbarna. Nicolas var i Barcelona i flera månader innan han skrev på för IFK och ska åka ner igen, troligtvis i samband med EM-uppehållet om tillfälle ges.
– Jag ska göra praktik i klubben i tre veckor. Det blir kul, säger han.
26-årige Nicolas Santi Aguilar beskriver sin första tid i IFK Norrköping som "mer än bra". Han vittnar om en familjär stämning mellan alla inom organisationen.
Hur är Rikard Norling som boss?
– Norling är riktigt bra, alltså. Han har så himla många års erfarenhet. Man kan inte göra annat än att ta till sig det han säger. Det är guld värt verkligen.
Nicolas jobbar tätt ihop med alla i teamet, framför allt med Victor Lyberg som är naprapat.
– Våra roller är mest lika varandra. Det är främst skadehantering och behandling av spelare. Sen stöttar vi upp Niklas i fystränarbiten med styrketräning och annat. Men vi jobbar som ett team hela tiden och träffas varje dag, säger Nicolas.
Hur mycket individuella övningar är det som spelarna kör utöver det kollektiva?
– Det beror på lite vad man har haft för skadehistorik tidigare. Och lite vad man själv som spelare vill jobba med, om det är nån specifik del av kroppen eller så. Men har man haft en tidigare skada, säg baksida lår, då är risken att man drar den igen större. Då får man ha mer anpassat program för den spelaren att jobba mot.
Ett färskt exempel på en skadad spelare som återvände till full träning är Christopher Telo. Frånvaron tidsmässigt på Telo blev som förväntat.
Så här gick tankarna hos IFK:s fysteam.
– Alltid när spelare skadar sig, så är det alltid ett förlopp i början som är en akut fas kan man säga. Det är en inflammation och oftast en svullnad som man får låta kroppen ta hand om, men hjälpa till med olika medel för att försöka skynda på. Sen handlar det om att skydda den strukturen i kroppen som är skadad och hjälpa läkningen med träning och alla träningsmetoder. Sen jobbar men successivt för att den delen i kroppen ska kunna orka den belastning som den spelaren utsätts för i vardagen, säger Nicolas Santi Aguilar.
Det är ett pussel att lägga?
– Det är hela tiden jätteviktigt med en dialog med spelaren. Det är spelaren som upplever saker. Man får bolla hela tiden. Vi är ju där för spelarnas skull och ska ge de bästa möjliga förutsättningarna. Om en spelare känner nånting, så vill vi att han kommer till oss direkt och berättar det i stället för att kämpa på trots att det gör ont.
Victor Lyberg är inte helt oäven med bollen skall sägas.
Victor Lyberg är bördig från samhället Åkarp mellan Malmö och Lund. För Lybergs del kan man säga att en korsbandsskada under hans eget fotbollspelande blev en väg in i den karriären han just nu är mitt uppe i. Han insåg att han inte skulle nå hela vägen fram som spelare, men såg ett intressant yrkesval torna fram inom det medicinska området i fotbollens värld.
28-årige Lyberg anslöt till "Peking" efter fem år i AIK där han har jobbat inom akademin. Först som assisterande tränare, men därefter har han glidit mot naprapat-rollen.
– Det har varit väldigt lärorikt i IFK hittills. Det skiljer sig mycket att jobba med spelare på elitnivå jämfört med ungdomsspelare, säger Victor Lyberg.
På vilket sätt?
– I AIK ville vi skapa spelare. Här vill vi bibehålla dem hela och friska och hjälpa de att ta nästa steg i karriären. Säg en 27-åring, då har man oftast lite mer skavanker i bagaget och vet vad som fungerar och vad man behöver. En 15-åring får man vägleda och utbilda mer.
Berätta om samarbetet med Nicolas och Niklas?
– Vi har konstant kontakt. Bengt och Peter är också med där. Alla är involverade i besluten vi tar kring spelarna. I det dagliga arbetet på "Parken" är det främst jag, "Nico" och Niklas som styr skeppet framåt helt enkelt. Niklas ser till att grabbarna är förberedda för dagens uppgift. Jag tar hand om de spelarna som behöver det, allt från undersökning till behandling och rehab. "Nico" stöttar upp på båda fronterna, men framför allt på rehabsidan.
Det är en balansgång som görs vecka ut och vecka in.
Maximera spelarnas individuella fysik.
Och försöka undvika skador i den mån det går.
– Jag ska se till att spelarna kan träna och spela, det är nummer ett. Där är kommunikationen jätteviktig. Hur mår de? Hur känner de? För spelare som har skavanker så handlar det också en tydlig dialog, och det har vi. Vi tittar på vad forskningen säger. Vad har varit fördelaktigt? Och är det applicerbart i vår miljö?, säger Victor Lyberg.
– Det är en rolig utmaning att hitta rätt upplägg för den enskilde spelaren. Mycket faller på att man känner varandra. Tilliten är viktig. Jag är alltid redo för ett samtal över en kaffe, ett telefonsamtal eller ett sms.
Hur har processen varit med Christoffer Nyman?
– "Totte" blev ju opererad för en meniskskada (i januari). Och har sedan dess haft rehab för det knäet. Där handlade det om att bygga muskler för att knäet ska börja må bra igen. Under den processen vill vi samtidigt förbättra, eller bibehålla, allt annat i kroppen. Det blir även en del konditionsträning på cykel och andra bitar. Och en daglig avstämning. För när det väl är dags att börja rulla boll, som han har gjort de senaste veckorna, så ska glappet inte blir för stort från att vara rehabspelare till fotbollsspelare.
Victor Lyberg kommer att trivas när det ska spelas om poäng i allsvenska bataljer.
– Alltså, jag skulle ju vilja ha Rikards roll och stå längst fram och skrika lite. Men jag får sätta mig tryggt bredvid Peter, så får vi knipa varandra i låret när det händer nånting, säger Victor och skrattar.
Niklas Egnell i samspråk med Alexander Fransson. I bakgrunden syns Henrik Castegren.
Om Nicolas Santi Aguilar och Victor Lyberg är relativt unga i sammanhanget finns det mer rutin hos 48-årige Niklas Egnell. IFK-fystränaren vittnar om en god dialog i staben runt laget och berättar att han trivs ypperligt med sitt jobb.
Men att IFK Norrköping ska klara sig från skador kommer inte att ske, hur minutiöst och kopiöst Egnell och hans kollegor jobbar.
– Nollvisionen är ju en utopi givetvis. Vi jobbar för att reducera och minimera skadorna. Det handlar om att få till en god träningsplanering för laget och försöka se till varje individ. Det är en stora utmaningen. Att träffa helt rätt på alla är svårt på 28 spelare. Men vi gör vårt bästa. Kommunikationen är viktig, säger Niklas Egnell.
– Det man ser på plan (i samband med träningarna) är i stort sett bara kollektivt. Sen förekommer det olika övningar baserat på om individiden spelar många matcher eller inte.
Efter att han slutade spela själv har Niklas Egnell varit verksam inom fotbollen, i olika roller, i snart 20 års tid.
Tänket har förändrats mycket under årens lopp?
– Det händer väldigt mycket positiva saker. Träningsmängden är väl lika, det har kommit och gått hur mycket man bör och ska träna. Men proffsigheten hos spelarna är något annat än förut. Spelarna tar själv ett klart större ansvar än vad man gjorde på min tid som aktiv.