20 omgångar avverkade, tio kvar och 30 möjliga poäng att hämta in. IFK har gett sig själva chansen att slåss om en topplacering, men Rikard Norling ser ingen anledning att överdramatisera trenden, vis av tidigare års svängningar.
– Den här branschen alltså...jag har varit med för länge för att get carried away. Jag kan konstatera att vi haft en kontinuitet i vilka som har spelat och det kommer vi behöva ha i fortsättningen också för det kan gå fort, säger IFK-tränaren.
Så du vill inte se det som att det här är här lyftet ni väntat på?
– Vi har åkt på ett par snytingar och smällar. Vi är lite sköra fortfarande. Vi har många oetablerade utanför. Det är många oprövade spelare som har framtiden framför sig, men att göra toppresultat är en helt annan sak och det ska de inte ha som krav på sig, tycker jag. Jag är ödmjuk här nu. Det vi har bestämt som första del är de här tre matcherna den här veckan (Örebro, Sirius och Varberg) och vi har gjort två tredjedelar.
– Det har varit fokus sedan landslagsuppehållet. Först Malmö, sedan det här blocket med tre matcher och sedan Hammarby i nästa fas och sedan landslagsuppehåll igen. Vi håller oss där och inget mer, redogör Norling.
På frågan vad som är skillnaden nu mot ett par veckor sedan är både IFK-tränaren och Henrik Castegren inne på samma spår. En utvecklad och förfinad förmåga att kunna byta taktisk skepnad under matchens gång har gjort Peking mer svårslaget.
– Framför allt skulle jag säga att vi har hittat ett annat go. Ett flyt som gör att vi är väldigt flexibla i vårt sätt att spela. Det var vi inte under våren. När saker inte stämmer så kan vi justera det under matchen. I stället för att sitta efter matchen: "Shit, vi borde ha gjort si eller så". Att vi är lite mer cyniska i vårt sätt att spela. Att vi lite mer gör det som behövs för att vi ska få med oss ett resultat än att det ser så snyggt ut, menar Castegren.
Det är jäkligt intressant, hur fungerar det rent praktiskt att få till ändring under matchens gång?
– Det är en blandning. Vissa saker snappar ledarna upp, vissa saker känner vi att de inte fungerar. Första sju minuterna mot Sirius är det väldigt långa avstånd. Vi behöver någon minut eller så för att känna lite vad motståndarna gör och hur vi kan justera vårt eget spel. Där känner vi själva, mot Sirius, att vi hittade rätt själva. Ute på planen diskuterade vi och ändrade småsaker. Framför allt vi där bak som ser det mesta. Vad kan vi ändra för att få vårt övertag? Mot Malmö hade vi en plan, men vi ändrade den efter två minuter när Linus (Wahlqvist) tar tag i det och vi behöver göra så, det här gör dom – och så fungerar det, fortsätter Castegren.
Mot Örebro var det flera överläggningar tidigt mellan dig, Jansson, Lund och Wahlqvist.
– Ja. Vi hade det i våra egna händer, vad kan vi göra? Just i den situationen handlade det mer om hur vi skulle kunna ta oss fram enklast. Vi hade lite problem mot Örebro. Jag tror vi ändrade tre gånger under första halvlek men fick inte grepp, men ändå kom ledande ur den halvleken. Topplagen vinner även när de inte är på topp.
Rikard Norling:
– Vi har hela tiden fått grepp om matcherna och vi sätter allt på ett kort hela tiden. Vi behöver förstå vad motståndarna tänker göra, vad de har för matchplan och när man har förstått det så handlar det om att vi är tillräckligt bra för att identifiera vad som är viktigt. Det bygger väldigt mycket på hur mycket erfarenhet vi har tillsammans.
– Vad jag tycker är härligt är att det är en ödmjuk inställning där spelarna vet att kommer vi lite fel på det så ser det ut som det gjorde första kvarten i Uppsala. Sedan är de tillräckligt fokuserade och på tå för att göra någonting åt det och det blir matchavgörande. Vi kände att vi behövde få ordning på det, annars tappar vi matchen innan första halvtimmen är spelad.