Egna backprodukten rankas högt i Jens Gustafssons ögon – och ser man till den nivå som Dagerstål legat på under de två senaste säsongerna så behövs ingen utförligare förklaring varför 23-åringen är given i startelvan.
– Det är upp till andra att bedöma sånt, men jag tycker själv att jag har presterat på en ganska hög nivå, säger Dagerstål.
Och tonar inte ned betydelsen av att känna sig nyttig. Det är ingen hemlighet att Jens Gustafsson håller nummer 25 högt.
– Sånt väger in också såklart. Jag tycker vi har en bra relation, jag känner förtroende från Jens och jag har förtroende för honom. Han har utvecklat mig mycket som spelare.
Under den gångna säsongen firade Dagerstål 100 matcher för moderklubben som han A-lagsdebuterade för redan 2014.
Medan Linus Wahlqvist, Alexander Fransson och Christoffer Nyman tagit vägen via IFK:s ungdomsled ut i Europa, har Dagerstål representerat IFK Norrköping under hela karriären.
Med tanke på att kontraktet går ut efter den här säsongen hänger frågan i luften: dags att röra på sig eller förlänga?
– Vi har pratat lite, jag och Jens och jag och IFK, men just nu kommer vi inte ta något beslut hur framtiden blir. Speciellt med den speciella situation som är i världen. Jag tar det lite som det kommer. Jag har absolut inte stängt några dörrar för att förlänga mitt kontrakt med IFK, men just nu håller vi inte på och förhandlar riktigt. Så kan jag väl säga.
Har röran som var under vintern, med Mikael Hanssons varsel, styrelseavhopp och det andra, påverkat din syn på IFK?
– Det skulle jag inte säga. Jag älskar klubben. Det är klubben jag vuxit upp i och alltid kommer älska. Det har det inte gjort, men med det sagt så tycker jag inte allt har gått rätt till kanske, men jag älskar klubben. Det är mitt svar, säger Dagerstål.
Under de sista allsvenska matcherna i höstas tvingades han att sitta bredvid med en ljumskada som vägrade ge med sig.
– Det är nästan bra nu skulle jag kunna säga. Det har ju varit upp och ned under en ganska lång tid. Jag tror det kommer hänga i ett tag, att jag känner av det, men att jag kommer kunna spela med det. Det är något jag jobbar med vid sidan av, det ska inte störa så mycket, fotbollsmässigt.
Tillbaka till fyrbackslinje: hur ser du på det?
– Det är kul. Jag gillade det tidigare spelsystemet med, med en fembackslinje eller vad man ska kalla det. Det blev lite mer offensivt, men jag har inga problem med att spela fyrbackslinje. Jag gillar att testa nya saker. Även om det är ett nygammalt system. Jag skulle säga att det ställer högre krav på oss mittbackar.
På vilket sätt?
– I överflyttningar. Vi är en mindre i boxen när vi ska försvara. Lite mer krav blir det på oss. Tidigare var det så att man ofta hade någon som kunde täcka upp. Nu hamnar man mer ensam.
Med de spelare som lämnat Östgötaporten tappar IFK drygt 500 allsvenska matcher. Klubbens mest meriterade värvning, Jonathan Levi, kommer in med 21.
Du tycker inte klubben spelar ett högt spel?
– Jag tycker att man anser att någon är redo så ska det inte spela så stor roll med ålder och erfarenhet. Det är klart att det kan vara en fördel med erfarenhet, men det kan också vara en fördel med att ha ett lag som är ungt och hungrigt. Det är alla som driver på träningarna, det är inte bara de äldre och mer rutinerade. Det ska inte vara några problem, tycker inte jag. Får du aldrig spela får du aldrig erfarenheten heller.