Utropstecken. Pontus Almqvist har fått sitt stora genombrott.
Tolv matcher kvar. Hur ser ditt mest effektiva åtgärdspaket ut för att rädda säsongen och en Europaplats?
Iwung: Till att börja med kan det vara vettigt att sätta ett försvarsspel – igen. Tillbaka till skolbänken, en påminnelse och insikt om ens egen dödlighet som inte verkar ha gått upp för IFK – trots en hisklig formkurva och ännu sämre resultatrad. Det är nästan en provocerande naivitet från ledar- och spelarhåll att man fortsätter att gå i samma fällor. Med det skrivet: det var inte direkt så att Fredrik Klitte gynnade Peking i söndags.
CG: Med risk för att det blir karbonpapper på ovanstående, men det är inte svårt att se var det brister som mest. Mål gör IFK. Många. Men det rinner in alldeles för lätt åt andra hållet också. Prioritera försvarsspelet med andra ord! Sedan handlar det om att inte göra de här otroligt enkla missarna som blivit lite för ofta förekommande på slutet. "Dynga" hellre iväg bollen på övertid, om det nu handlar om en poäng. Det är i alla fall fler än noll. Det är inte direkt som bomull för ett sargat självförtroende att ge bort poängen i slutminuterna så ofta som det skett på slutet.
Fyra insläppta mot Örebro och 28 sammanlagt. Samma siffra i fjol var 26. Var och hur blev försvarsspelet så dåligt?
Iwung: Övertro. Överdrivet hattande med spelare och positioner. Ett felbalanserat mittfält som inte är särskilt schysst mot sin backlinje. Till viss mån sönderlästa av motståndarna som vet hur de ska straffa IFK på bästa sätt. I det här ska vi inte heller negligera att Isak Pettersson varit strålande i vissa matcher. Blödningen kunde varit värre med andra ord. Perspektiv: jumbon Falkenberg har bara släppt in två mål mer än IFK.
CG: IFK inledde strålande men har blivit mer och mer lästa. Ett ibland för offensivt balanserat lag har skapat blottor bakåt, inte minst i den här ytan mellan mittfältet och backlinjen som alla vill åt. Det är inte alltid mittbackarna har haft det lätt när ytan uppstått så ofta. Det är givetvis positivt att IFK vill vara ett anfallsinriktat och spelförande lag, men när det blivit på så stor bekostnad av försvarsspelet är det givetvis inte bra. Nu vill jag säga att jag tycker det har sett lite bättre ut på slutet med återgången till 4–4–2 – visserligen fyra insläppta mot Örebro men där var det mer på grund av enskilda och individuella misstag (av IFK och av domare Klitte) än rent strukturella saker vill jag påstå.
Det har under större delen av Jens Gustafssons tid varit en spricka mellan managern och fansen. Gustafsson har aldrig varit ute efter att vinna gratispoäng i uttalanden eller sitt sätt att uppträda: modigt eller korkat?
Iwung: Jag kan se något storsint att inte försöka blidka massan. Att man följer sin linje och står för det man själv tycker är rätt väg och inte viker ned sig för att vara till lags. Jens Gustafsson har konsekvent, oavsett hur snålt det blåst, hållit sig till samma linje. När jag träffade Jens i april sa han: "vi gör inte saker för hur omgivningen ska se på det, vi gör det för vi tror att det är rätt för IFK Norrköping". Men vi får inte glömma bort att det är elitidrott och att det handlar om att vinna. Det har inte Gustafsson gjort i tillräckligt stor utsträckning i IFK. Det är noll titlar med fina allsvenska förutsättningar.
CG: En fråga som jag grubblat mycket på, det är för enkelt att vifta bort den med att det varit svårt att efterträda guldmakaren Janne Andersson med allt vad det innebär i den popularitet som han hade i Norrköping. Jens Gustafsson har aldrig lyckats gå hem hos den stora massan på samma sätt, han är inte lika självklar i mediala sammanhang men bilden av honom känns oftast lite orättvis sett till den utveckling klubben ändå har haft de senaste åren. Fotboll handlar dock om resultat och visserligen har klubben gjort många bra sådana de senaste åren, men trots alla goda förutsättningar saknas det en titel. Något som visar att Gustafsson även kan leverera i de stora matcherna, då tror jag fansen hade köpt allt annat snack bättre. Som svaret på frågan; att stå upp för det man tror på är mest modigt i alla fall – och med lite perspektiv var IFK har varit för inte alls många år sedan är det läge att sansa bilden lite.
Linus Wahlqvist har inte fått någon jätterolig comeback i IFK.
Simon Thern, Filip Dagerstål, Lars Krogh Gerson, Andreas Blomqvist och Isak Pettersson kan ha ett par månader kvar i IFK. På vilka ska den sportsliga ledningen lägga mest energi för att försöka förlänga?
Iwung: Ganska enkelt i min bok. Gerson behövs för åldersbalansen och ledaregenskaperna i en trupp med för många tillbakadragna personligheter. Dagerstål har visat toppar i sitt spel som egentligen är för bra för allsvenskan och är en spelare att bygga laget runt. Han kan dock vara förlorad med tanke på var han är i karriären och att han varit i staden hela livet. Isak Pettersson är en no brainer, men vill vidare. Bakom Blomqvist och Thern finns mer spännande alternativ som vill ta över. Satsa på dom!
CG: Om vi börjar med Simon Thern så känns det som att han redan har antytt, mer eller mindre, att han är sugen på att dra vidare. Andreas Blomqvist är jag kluven till, den nivån han var på före skadorna hade varit given i det här laget. Nu beror det lite på vilka som lämnar/stannar i övrigt. Gerson ska absolut erbjudas nytt, hans rutin behövs. Filip Dagerstål är också given men frågan är om han vill dra vidare nu och testa lyckan på högre nivå? Isak Pettersson är inte ens en fråga. Tänker han om och vill stanna, kasta fram kontraktet och tryck fram bläcket på kulspetspennan omedelbart.
Det har varit ovanligt intensiva diskussioner om domslut, uteblivna domslut och som en naturlig del av det höjs VAR-frågan gång efter gång. Ser vi teknologiska hjälpmedel på allsvenska arenor snart?
Iwung: Jag hade ett intressant samtal med Stefan Hellberg i veckan som placerade den laddade frågan i ett annat ljus. Det bör införas för att skydda domarna, menade Hellberg som annars ser en fara för yrkesrollen. När ett misstag exponeras med sådan genomslagskraft med repriser som vevas i olika kanaler, så blir det ett tryck som inte gynnar någon. Jag gillar tanken med VAR, men gillar inte sättet det används på. Det är en investering, det kostar och det är kontroversiell fråga men VAR behövs även i allsvenskan. Jag lutar mer och mer däråt och är less på att se alla försmädliga domarmisstag.
CG: Jag är väldigt kluven i den här frågan, jag har i grunden varit negativt inställd till det tidigare (förutom målkameror). I alla fall som det används idag. Fotboll är känslor, känslor ska komma spontant och inte behöva vänta in ett VAR-besked innan man vet om det ens blev mål, straff eller vad det nu kan vara. Vi har sett en del skräckexempel och då tar man bort en del av vad fotboll faktiskt är. Med det sagt, Stefan Hellberg har givetvis en poäng, när domarens beslut kan vevas, analyseras och skärskådas i sådana detaljer som idag, via repriser i åtta olika vinklar, behöver de den hjälpen som VAR ändå kan innebära. Oavsett vad vi alla tycker tror jag att det är en tidsfråga innan vi har VAR i allsvenskan.
Jens Gustafssons IFK Norrköping kliver in i träning igen på torsdag efter ett par dagars ledighet.