Tillbaka i Norrköping en dag tidigare än beräknat. När Ari Skúlason åkte på en varning mot Armenien i fredags blev han avstängd till måndagens VM-kvalmöte med Liechtenstein. Därför kunde IFK-mittfältaren också lämna landslagssamlingen lite tidigare.
– Det blev så. Jag hade ingen aning om att jag blev avstängd. Efter matchen kom lagledaren och sa att jag var avstängd, jag fick tydligen ett gult kort i första kvalmatchen. Hade ingen aning. Men det var skönt för kroppen med lite semester, säger Skúlason tillbaka på Platinumcars Arena igen.
För Island kunde Skúlason summera ett kryss mot Armenien (1–1) och 4–0-seger mot Liechtenstein i den match han själv inte fick spela.
– En måste-seger mot Liechtenstein. Vi är i ett generationsskifte. Ny tränarstab (förbundskapten Arnar Thor Vidarsson), vi är många nya ansikten, många unga spelare, så det har varit lite knackigt. Det förstår man, det är inte lätt att byta ut en generation som har varit tillsammans i tolv år.
Hur är det för dig mitt i det, du som varit med om den häftiga resan som ni gjorde tidigare med EM- och VM-spel?
– Jag skulle ha slutat förra året, jag tänkte att det räcker nu. Sedan snackade tränaren med mig om att han behövde min hjälp när vi skulle gå igenom det här skiftet. Jag tänkte att det är fint, men nästa samling blir mina sista två matcher.
Du är färdig med det?
– Ja. Och sedan vill jag spela fotboll så länge jag kan, jag vill hålla mig frisk och det tar på kroppen på ett annat sätt att resa och spela de här matcherna. När alla andra får tre-fyra dagar ledigt måste man resa, vara borta från familjen också. Det har varit fint och det börjar ta slut nu. Jag känner att jag har gjort mitt, det räcker nu.
Mot Armenien i fredags gjorde Ísak Bergmann Jóhannesson sitt första landslagsmål och blev därmed den yngste målskytten i Islands landslag genom tiderna. Ari Skúlason fick uppleva sin tidigare IFK-kollegas historiska ögonblick på planen.
– Jättekul för honom. Han hade det som mål, det var Bjarni (Gudjonsson), hans farbror, som hade rekordet innan. Han tog lite extra skott i matchen, han ville göra mål. Det var kul för honom, han är så mogen som 18-åring. Jag hoppas att han får en bra utveckling i FC Köpenhamn.
Generationen som ska ta över efter er, är den lika bra som ni var?
– Vi hade en så bra blandning, lite äldre och när de yngre kom upp blev det ett klick bara. Nu är det lite skillnad, många är födda 2002-2003, sedan är det några 24–25-åringar. Det är på ett annat sätt. Det tar tid att jobba ihop det och ibland har man tur att det klickar bara och det hade vi på den tiden.
Ni kan alltid säga att ni var först med att göra landslagssuccé på Island.
– Jojo, men ibland fruktar man att man är de sista också. Jag tycker vi har en jättefin generation med killar som spelar i Italien, Tyskland och Danmark. De får verkligen minuter. Folk på Island måste bara förstå att det kommer att ta tid och det kommer att krävas tålamod.
Finns det?
– Inte just nu. De har varit alldeles för negativa. Förra året ville de att det gamla gänget skulle bort, det skulle vara nya unga spelare. Sedan när tränaren gjort så är det alldeles för negativt. Det har varit sådan succé i flera år att de har det för bra, journalisterna, kan man säga, säger Skúlason med ett leende.
– De måste ha tålamod. Kanske kan det bli en ny succé om tre–fyra år men det krävs hårt jobb.
I landslaget har Ari Skúlason spelat vänsterback på slutet. I IFK har han haft olika roller.
Var kommer du spela i höst, har ni snackat om det?
– Inte så mycket. Viktor (Agardius) har gjort det jättebra som vänsterytter. Vi har fått igång backlinjen på ett fint sätt. Jag är inte 25 längre men vill hjälpa laget och tycker att jag gör det bäst som central spelare.
Tufft att inte få spela från start senast?
– Tufft. Men vi har varit inne i ett stim så jag förstår tränaren. Jag är redo om det behövs. Jag kommer inte att kräva att starta varenda match, så funkar inte fotboll. Jag är redo när jag behövs.