SPETSEN
Den här rubriken satte jag egentligen redan i halvtid. Då med tanken på att IFK hade gjort en ganska bra halvlek men saknat just den.
Spetsen.
Den som Elfsborg hade visat ett par gånger. Kliniskt i avsluten två gånger om som straffade IFK hårt så långt.
Men andra 45 visade att det finns spets även i hemmalaget. Frågan är när jag såg IFK göra en så bra halvlek senast? Lite trevande i inledningen men bättre och bättre och i takt med att målen kom fick också hemmalaget till det där anfallsspelet som man har sökt efter och velat ha.
Det som vi såg ett embryo till mot IFK Göteborg.
Efter 1–8 på de två inledande omgångarna samt den krampaktiga segern mot Gais känns det som att det har hänt något med det här laget. En del är förstås att många är tillbaka från skador men det finns ett annat lugn och självförtroende i det man gör också.
En nyckel:
Ismet Lushaku.
Hans bolltrygghet på mitten har betytt en hel del i de här matcherna och är, tillsammans med Arnór Traustaons fria roll, viktiga parametrar bakom lyftet.
JUBILAREN
Han kom till IFK som en ung mittfältare 2014. Första året i Sverige var tufft men alla som gillar IFK vet nog vad Arnór Traustason betydde för laget och klubben året efter där han opererade ganska fritt från sin vänsterkant. Det som var en av nycklarna till det oväntade SM-guldet.
Det är inte en kopia men nog påminner den rollen "Trasten" har haft de senaste två matcherna en del om den där han återigen utgår från vänster i försvarsspelet men opererar över stora ytor när IFK väl har bollen.
"Gör vad du vill så länge du jobbar hårt", sa Andreas Alm att han gett som instruktioner inför första matchen i den rollen, mot IFK Göteborg senast.
Mot Elfsborg hyllades han före matchen för sin 100:e allsvenska match i IFK-tröjan.
DE FÖRLÖSANDE MÅLEN
Christoffer Nyman har gått mållös från inledningen av säsongen, slitit hårt (jag vet att vi alltid skriver så) men inte fått till det framåt. Det såg ganska frustrerat ut länge mot Elfsborg också.
Fram till han såg ut att tröttna på läget, vände upp och pangade dit reduceringen till 1–2.
Förlösande för IFK.
Förlösande för Nyman.
Därefter kom även säsongens andra mål av bara farten via nicken till 3–2 och den fullbordade vändningen. Att få i gång Nyman bredvid Tim Prica är ytterligare en viktig faktor framåt för IFK som för första gången på länge har ett renodlat anfallspar som kan växeldra.
TUMMEN SOM SA ALLT
När Christoffer Nyman nickade in 3–2 vände sig en man på läktaren nedanför uppåt och gjorde tummen upp.
Den känslan sa allt om vad hela den IFK-färgade delen av arenan kände.
Om hur länge publiken har väntat på en sådan här offensiv urladdning på Platinumcars Arena efter den fotboll som det bitvis bjudits på, inte minst förra året.
ÅTERKOMSTEN
Han var allsvenskans bästa målvakt under ett par säsonger i IFK och blev lite av en publikfavorit i Norrköping under sina säsonger i Peking.
Det var lite passande på det sättet att Isak Pettersson, petad i inledningen av säsongen i Elfsborg, fick göra årets första allsvenska match på just den arena där han svarat för en hel del räddningar genom åren.
Den här återkomsten vill dock Isak Pettersson troligen helst glömma.
Åtminstone den andra halvleken.
Det första målet såg, om man säger så, inte helt otagbart ut. Det kom tre till i en halvlek som sänkte Elfsborg ner i en liten tidig minikris.