Många frågetecken kring Finspång
Nådastöten är utdelad.Nästa säsong finns inte FVIB med i elitserien. Några segrar kommer det säkert att bli under våren, men gapet upp till lagen på kvalplats är för stort. Det går inte att överbrygga.
Foto:
Säsongens sikte var högt. Minst slutspel och kanske medaljkamp. Namnbyte, värvningar av fyra finländare och Haninges Jonathan Kronstrand som russinet i värvarkakan skulle infria förväntningarna.
Oviss framtid
I stället blev det förlust efter förlust, tränarbyte och en svår situation att reda ut. Nygamle tränare Henrik Lindberg har fått med sig spelarna, men inte fått resultaten att gå sin väg.
I onsdags kom beskedet att FVIB hyr ut Jonte Kronstrand till Storvreta IBK resten av säsongen. Beskedet präglas av resignation och uppgivenhet. Ett sånt beslut hade förstås inte klubbens styrelse tagit om den sett att det funnits det minsta gnutta hopp om att överleva i elitserien.
Säsongen 2004-05 spelar FVIB i division 1. Hur spelarsidan, ekonomin och organisationen ser ut då är för tidigt att säga. Framtiden är oviss och förändringar är att vänta. Inte bara Finspångsbor, utan också östgötar i gemen hoppas att FVIB raskt är tillbaka i det finaste sällskapet. Men det är många trånga passager att passera och grund att manövrera undan för på en säsong. Vinna en serie är aldrig lätt.
IBF Norrköping vinner inte division 2 den här säsongen, men kan vara ett division 1-lag om några år. FVIB:s degradering kan kanske ge IBF några spelare och klubbens ungdomsverksamhet är riktigt bra i flera åldersklasser. Här borde det på sikt komma fram killar som duger såväl i" tvåan" som "ettan".
Allt är inte frid och fröjd i IBF Norrköping. Klara problem finns att ta itu med. Damtränaren Ulf Mahrs har hoppat av, besviken och upprörd efter en konfliktrik period med klubbledningen. Och i slutet på fjolåret drabbade ledare samman med domare i en match i herrjuniorer 18. De här "krigen" är förstås inte bra, varken för klubben eller för enskilda. Harmoni, ödmjukhet, empati och kommunikation är möjligen ord som skulle behöva läras och nötas in.
Läget på domarfronten
ÖIBF och dess domarkommitté får beröm för det sätt man envetet och entusiastiskt utbildar, utvecklar och stöttar distriktets domare. Lägerverksamheten bedöms som proffsig. 16 domare har till exempel varit uppdelade på två läger i Uppsala och parallellt dömt i Storvretas internationella cup.
Men det borde hända något vasst högre upp på domarfronten. Satsningen har ju pågått ett antal år. Jag syftar på att nytt förbundsdomarpar från länet snart måste se dagens ljus. Det strävsamma elitparet Johan Råsbrink/Thomas Nystrand ger distriktet PR, men innan de blivit mätta vill man se ett eller flera framtidsteam ploppa upp. Det är dags att Johan ochThomas får sina kronprinsar.
Så jobbar vi med nyheter