Peking Fanz kapprustade för att skrika, hoppa och stötta laget på rätt spår.
Trumman och sången rullade igång redan under uppvärmningen.
Hur det smittade av sig på hemmaspelarna?
Inte alls.
Fyra raka förluster har satt spår.
Vilken ängslighet.
Vad det hackade.
Livrädda IFK-spelare spelade med rädslan att åka på en ny smärtsam snyting.
Ett klassiskt uppträdande för ett lag som genomgår en identitetskris.
Det var måndagskänsla, första dagen efter semestern på Östgötaporten.
Den som verkade minst "märkt" av den hemska julimånaden var nye Alexander Jakobsen som briljerade med fin touch och pigga ben.
Det som hände i anfallsväg hände med sommarens nyförvärv som regissör men trots det var inte statistiken, 1–6 i målchanser till Eskilstuna i halvtid, missvisande.
I och runt straffområdet var Kamraterna lättläst och trögt.
David Moberg Karlsson fick förtroendet på topp på Sebastian Anderssons bekostnad men både han och Kalle Holmberg kom aldrig in i matchen.
Det gjorde Sebastian Andersson med en halvtimme kvar – och med honom lyftet, tyngden och förmågan att sätta tryck.
Alireza Haghighi rånade IFK-anfallaren på mål med en drömräddning men kunde inte stoppa skallen efter GudmundurThórarinssons (bra inhopp) hörna från att gå i nät.
Andersson var störst och först mot tre motståndarförsvarare.
1–0.
Det stod.
Lättnad mer än glädje.
Omklappningar på innerplan och extra hyllningar till matchvinnaren från Curva Nordahl.
Men frid och fröjd?
Då får vi vara snälla.
Självklart var tre pinnar den perfekta medicinen för en krasslig Peking-patient men var det så mycket mer?
Niclas Eliassons frånvaro betyder självklart att han har gjort sitt i klubben och krampen mot allsvenskans tabelljumbo känns som en fingervisning vad vi har framför oss säsongen ut.
Ni minns tiden när IFK visade i första anfallet vilka som härskar hemma på konstgräset?
När signalen till motståndarna var: "I dag ska ni få jaga och springa"?.
När Andreas Johansson och Daniel Sjölund tryckte på knappen och fick med sig lagkamraterna i samma sekund?
När Peking satte fart på bollen och toklöpte hem kommandot, målen och poängen?
Det är inte så länge sedan men dit är det långt.
Vi ser en ombyggnad som kommer att svaja fram och tillbaka innan samma trygga skapelse som 2015 och 2016 står klar.
1–0 med ett nödrop hemma mot Atheltic Eskilstuna.
Det var ungefär lika minnesvärt som det låter.
Och kanske till och med ett talande resultat och prestation att ett oroligt, ihåligt och självförtroendesargat "Peking" inte är så mycket bättre än allsvenskans jumbo för tillfället.
Djurgården nästa.