BK Berget fortsätter att fånga upp "nya" målgrupper till boxningslokalen. Efter den framgångsrika träningen för Parkinsondrabbade och på äldreboenden bildades en tjejgrupp i höstas – som håller i än.
Drygt 15 träningssugna finns i gruppen som träffas varje måndag.
– Jättekul att det funkar. De är från 16 år och upp till 40 och förhoppningsvis kommer några av dem gå vidare till utvecklingsgruppen sen. Alla gillar inte att springa men det här är något annat. Boxning är fantastiskt bra och allsidig träning, konstaterar Göran Andersson som grundade BK Berget 2017.
Sporten gör ett nedslag i lokalen på Norra Promenaden. Älskar man en rå träningshall så har man definitivt hittat hem.
En källartrappa ned så klart, en handskriven klubbskylt på innerdörren som visar vägen och sen är man mitt inne i hjärtat.
Det är trångt, det är skönt slitet och det är på riktigt. Noll flashighet men hundra procent passion.
Rammstein och annan hård musik fyller upp rummet när det brakar igång. Det sparas inte på mycket, varken svett eller skratt. Klubbens tävlingsboxare Hatica Vrbanjac leder det intensiva passet. Göran Andersson har koll på volymratten och står och ler i bakgrunden för det mesta. Det här är tjejernas kväll.
16-åriga Viktoria Edebo är yngst i gruppen och verkar sprängfylld med energi. Hon vill knappt ta paus för att dricka och andas utan jabbar i luften för att hela tiden vara igång.
Hon simmade förut men fastnade för boxning när hon testade på i höstas för första gången.
– Absolut. Det är underbart. Det är fantastisk träning, konstaterar Viktoria när hon ändå tar ett kort break för en snabb intervju.
Tjejträningen på måndagar är bara en liten del av hennes träningsvecka med Berget.
– Jag kommer hit fyra gånger i veckan. På tisdagar är det typ för alla i klubben, på torsdagar är det lite mer teknik och på lördagar är det ganska exklusiv sparring. Det är väl de som verkligen brinner för sporten som kommer då, säger hon.
Och du verkar brinna för det?
– Ja, det tycker jag, haha. Jag brinner för träning, allmänt, och det här passar mig bra.
Viktoria vill ta steget fullt ut och börja gå matcher också. Att hamna i skarpt läge öga mot öga med en motståndare som vill slå henne hårt är inget som hon blir skrämd av.
– Absolut inte. För någon vecka sedan fick jag ju möta en svensk mästare (diplom-SM) från Klocket i min första riktiga sparring. Tilda (Pernu) heter hon. Hon var jätteduktig och fick in många slag mot huvudet, och sidan av huvudet. Hon siktade bara där. Men det var jättekul.
Kul att få stryk också?
– Jaaaa! Självklart. Så jag fick ju reda på att jag behöver bättre fotarbete, sidoförflyttningar och "håll upp garden för fan", haha.
De flesta i måndagsgruppen är trots allt där för att bara hålla igång. Som 29-åriga Linnéa Borén exempelvis.
– Jag började också i höstas tillsammans med en kollega. Jag har testat olika sporter men är inte så sportig av mig. Men det här är enda sporten där det har varit roligt, och att jag inte kollar på klockan, berättar hon.
Det är inte mycket vila direkt?
– Nej. Men tiden går så fort och man märker inte hur trött man blir förrän man stannar upp.
Men du har inga ambitioner att du ska börja tävla?
– Nej. Jag tror inte att jag skulle våga det, till skillnad från vissa andra, säger Linnéa och tittar på Viktoria.
Det är en blandad grupp där de flesta inte kände varandra från början. Men nu pushar de varandra, kämpar och skrattar ihop.
– Vi gör det tillsammans liksom. Det är massa olika åldrar också och det känns tryggt att det bara är en tjejgrupp. Just nu tror jag inte att jag skulle vilja köra mot grabbar i alla fall, säger Linnéa Borén.