Klockaretorpet centrum. En dörr står öppen. Där inne hänger det boxningssäckar och ett gäng förbereder sig för ett träningspass med Klockets BK.
En av dem är Robin Henriksson, 31 år.
Som har fått ny smak på boxningen, sedan ett par månader tillbaka.
Men i fyra år hade Robin ett uppehåll – han tänkte att han ändå inte skulle bli någonting och att han slösade tid – innan han återigen lockades tillbaka till sporten. Robin började att träna en gång i veckan, sedan två gånger i veckan. Nu ligger han på fyra gånger i veckan, som planeras att ökas på framgent.
Det där har gett effekt.
– På den här korta tiden har jag utvecklats mycket bättre än förut, säger Robin Henriksson när vi slår oss ned på en bänk utanför lokalen.
Vad beror den fina utvecklingskurvan på?
– Jag är mer mogen nu. Jag ser saker och ting mycket enklare som jag missade förut i min boxning. Jag hade en grund att stå på sedan tidigare, men är mer mottaglig för nya saker nu.
Den yngre Robin Henriksson satte stor press på sig själv. Den lite äldre Robin i dag sätter också en press på sig själv, men på ett sundare sätt. Nu tillåter han sig själv att köra ett lugnare träningspass – mellan alla tuffa genomkörare – om det känns bäst för dagen.
Tro dock inte att han lägger ner stor möda och kraft på nysatsningen.
– Jag vet vad som krävs, hur mycket man måste pusha sig själv. Min boxning följer med även när jag inte är på träning. Jag går ut och skuggboxas på gräsmattan och mot löv och träd när ingen ser, säger Robin Henriksson.
Det går åt?
– Ja, boxning är en brutal sport alltså. Det kanske inte ser så ut, men varenda slag, det känns. Jag har boxat i fyra veckor med en spricka i revbenet, som nu håller på att bli bättre. Men man måste träna för att nå framåt. Det är en livsstil som jag trivs med. Och om jag känner att jag inte längre vill hålla på med det, då är det bara att sluta. Det är ingen idé att gå omkring och ta emot stryk då. Men just nu brinner jag för det här.
Robin Henriksson har växt till sig till 86 kilo i dagsläget. Målet är att nå 91 pannor. Viktökningen har gått finfint hittills.
Coronaviruset har ställt till det även inom boxningen. Just nu vet inte Robin Henriksson när han får gå sin första match efter comebacken.
Han längtar.
– Men jag får längre tid att träna, vilket är bra. Jag måste tänka positivt och använder det till min fördel, säger Robin som känner sig friare som boxare nu och hyllar tränaren Joakim Storm stort.
Norrköpingskillen är en annan boxare 2020 än när han var aktiv förut.
Vissa insikter har varit omvälvande.
– Jag har klart bättre fotteknik nu. Det har jag filat på mest under de här fyra månaderna. Det har varit intensivt. Jag har hittat nya vinklar att komma in och attackera från. Jag vill testa mina nya kunskaper i en match, säger Robin Henriksson och lägger till:
– När jag fick lära mig fotteknikerna, de lärde jag mig av en sparringpartner, när jag väl förstod hur det fungerade, varför jag åkte på stryk gång efter gång efter gång – det var det enda som jag fokuserade på.
Robin Henriksson stannar upp en sekund, tänker till, och berättar vidare:
– Förut var det en ren fight för mig varenda match. Jag hade inte koll på fötterna. Det var nästan som ett slagsmål för mig. Mina vinklar är nu helt annorlunda. Det är därför jag kommer hit så ofta. Jag har fått en ny chans känner jag.