För Mikko Kari Johannes Riipinen, 34, betyder VM-kvalmatchen mot Finland i Avicii arena på torsdagskvällen inte bara debuten som en av fyra förbundscoacher för det svenska landslaget.
Det blir också ett möte med sin historia.
Med båda föräldrarna födda och uppväxta på andra sidan Östersjön, och med nästan alla släktingar kvar i Suomi, kommer Dolphins-coachens alla sinnen att träda fram.
Hur speciellt blir det här det för dig – med tanke på rötterna?
– Föräldrarna släktingarna, självklart kommer det bli så. Jag har varit där många gånger, har fortfarande dubbelt medborgarskap, så jag känner tydliga kopplingar. Samtidigt: i idrottsväg är det svensk basket som gett mig allt från det att jag var liten. Jag har gått på idrottsgymnasium här, spelat i svenska ungdomslandslaget och har representerat svenska klubblag. Jag har fått oerhört mycket, och vill ge tillbaka. Det var svenska landslaget jag drömde om som grabb, och jag sjunger den svenska nationalsången med stolthet, säger han till Sporten.
Den svenska landslagstuppen samlades i måndags kväll.
Det var första gången som guldcoachen och hans tre kollegor – Ludwig Degernäs, Joakim Källman och Boris Balibrea – träffade spelarna tillsammans.
Att få ihop ett fungerande lag på bara ett par dagar är ett tufft uppdrag.
Som blev betydligt besvärligare när det upptäcktes att forwarden Denzel Andersson drabbats av covid 19 – och att guarden Melwin Pantzar också plockas bort efter att ha exponerats för smittan.
– Jag är väldigt ledsen för killarnas skull, de var så taggade. I övrigt vill jag inte kommentera utan låter Fredrik Joulamo (landslagschefen) ta de frågorna, säger Mikko Riipinen.
Hur den nya ledningen fördelar arbetet på bänken har också presenterats.
– Ludde sköter bytena och tar time outs. Han är mycket involverad i matchplaneringen. Boris sköter all scouting av motståndare. Jocke tar försvarsbiten, med hjälp av Boris, och jag sköter anfallsspelet.
– Vi har hittat ett sätt där vi alla behöver göra det vi är bäst på och har byggt upp ett system på hur vi kommunicerar snabbt. Vi vill se till att det här också funkar på sikt, inte bara mot Finland. Vi ska vara i fyra år är det tänkt, vi ska skapa en identitet. Det är viktigt att utnyttja de styrkor har vi nu, men vi tittar även i spåkulan för att det ska bli bra, säger Mikko Riipinen som också har hand om media och presskonferenser.
Kommer Dolphins-anhängare känna igen spelet?
– Klart det finns stora bitar från Dolphins, ja. Samtidigt finns det sånt som vi inte har tillgång till i klubben, där finns ingen Mattias Markusson, en center som är 2,21 lång...
Fem raka EM-slutspel, VM-rutin – fattar folk hur stor Finland är som basketnation?
– Tror jag inte. De är på den nivån, trots att alla tycker det är en överraskning varje gång de presterar bra i mästerskapen. Deras tränare (Henrik Dettmann) sa i en podd att Sverige är hela gruppens stora favorit, det blir lite larvigt. Hans poäng är att vi har bäst chans att få med bästa spelarna. Men Finland är riktigt bra, vi vet mycket väl hur bra.
Är hemligheten bara den röda tråden genom landslagen och kontinuitet på coachposten (Henrik Dettmann har haft jobbet sedan 2004, reds anm)?
– Det är en styrka att alla känner igen spelsättet, oavsett om du kommer in som ny till ett läger. De har en tydlig identitet, kontinuitet. Har också byggt en bra kultur för landslaget. De satsar mycket på landslaget, klubbar och ligan ställer upp för att det ska bli bra.
Men det finns väl några svagheter i Susijengi, "Vargflocken"?
– Finns hos alla lag. Att hitta dem är inte problemet. Frågan är hur vi ska sätta Finland i de situationer där deras svagheter exponeras oftare än deras styrkor.
Hur ska ni dra nytta av inramningen i Avicii area, som kommer att vara nästintill fullsatt?
– Det kommer hjälpa oss. Vi måste vara påkopplade för publiken, förstå att de är där för oss. VI ska givetvis fokusera på basketdelarna på planen, men vi ska definitivt ge energi till dem, visa dem uppskattning.