Jesper Sundberg sparkades från coachuppdraget i stjärnspäckade Södertälje. "Vi jobbade på och sedan jobbade vi inte längre tillsammans", säger han om relationen med stjärnorna.
Grundserien var inte färdigspelad när Norrköpingssonen sparkades från Södertälje, som hade satsat på att värva "hem" sina stora stjärnor, tvillingarna Elin och Frida Eldebrink och Louice Halvarsson.
Beskedet fick han i början av februari, strax efter den andra stora förlusten för Södertälje mot guldrivalen Luleå.
Det var bara halvvägs in på Jesper Sundbergs treårskontrakt. Men för två veckor sedan kom parterna överens om en förlikning.
– Jag känner bara lättnad. Jag har inte vetat vad jag vill eller får göra. Skönt att den ovissheten är borta. Dyker det upp något så kan jag hoppa på, säger han till Sporten.
Sundberg vill inte gå in på detaljer kring uppgörelsen, som är orsaken till att han stått bredvid huvudcoachen Mikko Riipinen och assisterande Johs Andersen i Dolphins två senaste matcher i Europe Cup.
Upplägget? Inte helt glasklart. Han kallar det ett uppdrag på dag-för-dag-basis.
– Kevin ska kunna fokusera på damerna och Johs ska kunna scouta ligalagen. Med matcher varannan dag blir det tufft. Det här underlättar för alla, och Mikko kan ha bättre koll på helheten. Kortsiktigt kunde jag göra Kevins uppgifter, att berätta för Mikko vilka spel som motståndarnas "kallar ut". Johs sköter vem som ska spela försvar på vem, bland annat. Vi får se hur situationen ser ut framöver, säger Jesper Sundberg.
Dolphins klubbdirektör David Bergström är tacksam över den hjälp som den tidigare coachen i klubben gett. Men förklarar att det i dagsläget inte är aktuell att anställa honom.
– Vi har inte de förutsättningarna, rent ekonomiskt, för närvarande, klargör han.
Jesper Sundberg under tiden i Dolphins.
34-årige Sundberg, vald till årets coach i SBL dam 2016, ser själv Stadium arena som den perfekta arbetsplatsen.
– Det här är hemma för mig, jag trivs och har spenderat väldigt mycket tid här. Går det att sy ihop på något sätt, absolut. Det finns ingen prestige i att vara assisterande coach i Dolphins. Det vore definitivt ett alternativ.
Samtidigt. Du har varit huvudcoach de senaste nio åren...
– Jag är tudelad där. Jag vill fortsätta jobba med basket, är inte redo för något annat civilt jobb och är en av de bästa i landet på det jag håller på med. Med det menar jag inte att jag är bättre än de andra coacherna, men jag tillhör en liten grupp av människor som arbetat länge med sporten och är en av få specialister på damligan. Samtidigt – den som är huvudcoach får också ta de stora frågorna och problemen, vilket man slipper som assisterande.
Så här med ett antal månaders perspektiv till uppdraget i Södertälje, kunde du gjort något annorlunda?
– Jag skulle satt mer press på ledningen, men det var värvningsstopp. Vi hade ett bra lag, men det var inte komplett. En spelare till från start hade betytt mycket. Men Luleå hade ett riktigt bra lag, slog Södertälje med 40 poäng i en finalmatch på bortaplan.
Många spekulerar i att stjärnorna ville ha bort dig och då blev det så?
– Jag har svårt att se att de dyker upp på en träning och blir informerade att ledningen sparkar coachen – om de inte velat det. Då hade det blivit en konstig stämning i Täljehallen. Med tanke på efterspelet är det nog en ganska enkel slutsats att dra.
Fanns en konflikt mellan er?
– Nej, vi jobbade på och sedan jobbade vi inte längre tillsammans. De är professionella, de har varit med om coachbyten och spelare som kommer och går under många år. För dem var det "business as usual".