104–93 och elfte raka segern i ligan.
Det var en milstolpe i sig.
Aldrig tidigare har klubbens herrlag vunnit elva matcher i följd i grundserien.
Däremot har Dolphins vunnit elva raka, serie och slutspel inkluderat.
Det inträffade våren 2000 med Kelly Grant som coach, Norrköpingssönerna Anders Marcus och Anders Lindh i laget – och med en amerikansk pointguard vid namn Paul Burke som en av de tyngsta pjäserna.
Samma Burke som i dag är sportsligt ansvarig för Dolphins ungdomssektion.
– Det var mitt första fulla år i klubben. Året före spelade jag bara några matcher när Fred Drains var borta av familjeskäl, minns han.
Där vann laget de tio sista matcherna i grundserien och den första kvartsfinalen mot Sallén innan sviten spräcktes i Fyrishov.
Det gjorde förresten Burkes näsa också – efter en duell med Uppsala-lagets center Jonas Morin.
– Jag mådde inte så bra, det kommer jag ihåg. Även om det inte var första gången jag bröt näsan. Min tuffa spelstil gjorde att jag åkte på både hjärnskakningar och knäckta näsor. Jag missade nog den nästkommande matchen, säger Paul Burke om kvartsfinalserien som ändå slutade med avancemang.
Men gulddrömmen den våren kraschade i Luleå. Plannja vann en hård semifinalserie med 3–2 i matcher och slog sedan M7 med 3–1 i finalen.
– Det var en stor besvikelse. Vi borde vunnit, var det bättre laget, but we choked, som 49-åringen uttrycker det.
Du förresten, ni blir väl av med det delade rekordet på lördag – det är Fryshuset som står i vägen...
– Skulle bli chockad om de inte tar rekordet från oss, säger Paul Burke inför mötet med laget som vunnit en (!) match på två säsonger.
Är det bästa Dolphins-laget du sett?
– Det finns nog argument åt båda håll, men laget jag ledde 2012 och som också vann guld, var bra. Några av Kellys lag var också riktigt bra. Men visst, med Adam (Ramstedt), kan det här laget vara ett av de bästa. Skulle Dolphins försvara guldet för första gången då finns nog argument så det räcker för att laget ska rankas högst.
Framförallt hyllar den tidigare svenske landslagsmannen Mikko Riipinen.
– Mikkos jobb, inte bara som coach utan också som general manager, är värd beundran. Hans förmåga att hitta och förädla spelare, att få dem växa här, är imponerande. Mycket syns inte, görs i bakgrunden. Klubben har också under Davids (Bergström) ledning jobbat sig upp till en fin position. Den snabba utvecklingen, från att vara nästan bankrutt till SM-guld och att nu prata om en Europa-satsning, har gått snabbare än någon trodde var möjligt. Det är ett styrkebevis.
När det gäller rekordsviten ska också påpekas att ligarekordet är en bit borta.
Det innehar Borås, som vann 22 raka fighter och var obesegrat under 103 dagar säsongen 2013-14 innan Sundsvall lyckades vinna. Och i slutspelet blev det respass i semifinalen mot Dolphins, som vann med 4–2 i matcher.
– Men de siffrorna är inte i närheten av Alviks långa svit under 1960- och 70-talet. De förlorade inte på ett antal år, påminner Åke Björck, 80 år ung och Hageby- och Dolphins-legendar med full på basketens historia.
Alvik vann 169 matcher (!) i följd i högsta serien mellan 1964 och 1972.
Och apropå Björck – han har själv stått vid sidan när Dolphins riktiga monstersvit skapades.
Rullstolslaget hade 51 vinster i rad 2014–17 innan laget föll mot Akropol/Norrbacka i Rinkeby.
Till de siffrorna har dagens Dolphins en bit att vandra...