" Vi kallar mamma för familjens "sniper". Så fort hon kommer igång så missar hon inte någonting", säger Matilda om mamma.
Det passerar inte många timmar utan att det är en Terins på plats i Stadium Arena.
Landslagsmannen Felix, en av landets mest lovande spelare, jagar sitt tredje SM-guld med moderklubben.
Att pappa Peter, farbror Martin och farfar Janis också hade lyckade guldkantade karriärer på basketplanen är ingen hemlighet.
Vad som är mer okänt är att mamma och syskonen är aktiva spelar i samma division 2-lag.
Sporten gjorde ett nedslag på en onsdagsträning innan Ulrika Hazell Terins, 57, Matilda, 25, och Andrea, 27, skulle kliva ut för att värma upp.
– Det här är en jätterolig grej. Vi tränar två gånger i veckan och spelar matcher i en division 2-serie, säger Matilda som delar coachansvaret med Mikko Riipinens sambo, Frida Stern.
Det saknas inte kompetenta spelare i Dolphinslaget där en rad spelare tidigare hade en elitkarriär.
Till den skaran kan även Ulrika Hazell Terins sålla sig.
Även om hon tog beslutet att inte spela matcher mer efter coronautbrottet, så är det en skarpskytt som ser till att ungdomarna får jaga och vara på tå under träningarna.
Annars smäller det i korgen.
– Jag blir så sugen, det är så kul. Men efter corona har jag sagt att jag är med och tränar men spelar inte matcher. Huvudet vill mer än vad kroppen håller. Jag ska hålla hela livet. Senaste matchen? I mars 2020. Det var innan de stängde ned, berättar Ulrika.
Som tog flytten till Hageby Basket för att göra det bästa av talangen som ung spelare.
– Jag flyttade hit för att det fanns ett bättre basketlag. Jag kom från Linköping och tröttnade på att åka hit och förlora. If you can´t beat them – join them. På juniornivå spelade jag SM-final, fortsätter 57-åringen som imponerar på döttrarna.
Lekande lätt. Det ser så ut i alla fall när Andrea Terins petar i poäng.
– Det är trist när mamma alltid vinner, säger Matilda.
Alltid?
– Oftast. Speciellt när vi skjuter.
Hon är bättre alltså?
– Ja, hon är bättre. Men det är skönt när man sätter den rakt i "fejan" på henne, säger Andrea med ett leende.
– Ja, precis som hon lärt oss, skjuter Matilda in med ett stort skratt.
Den spelande coachen ser hur mammas effektiva skott förts vidare till såväl Felix som Andrea.
– Så fort mamma kommer igång så missar hon inte någonting. Du måste blocka henne om hon ska missa. Det är en styrka och hon är erfaren, hon springer dit hon ska, säger Matilda.
Och fortsätter:
– Andrea har spelat i division 1 på gymnasiet och är också erfaren. Hon har ett också ett väldigt bra tvåpoängsskott, men Andrea är också väldigt bra under korgen på att posta upp.
Kan du ryta till på dom?
– Det behöver jag faktiskt inte. Så långt har vi inte kommit. Sen blir det en kommunikationsträning. Vi är här för att ha kul och vi är här för att vinna. Är man syskon och mamma så finns det extra i bagaget redan, menar tränaren.
I division 2-serien är det ett svårstoppat Dolphins som fick ge sig mot Kungsholmen men annars gått som tåget.
I en serie där unga spelare som siktar uppåt och pensionerade före detta lirare möts summerar familjen Terins den sammansättningen på ett klockrent sätt.
– Vi har bra nivå spelarna här inne, säger Andrea och syftar på det egna Dolphinslaget.
Vad betyder basketen för er?
– Alla tycker om det. Även om vi stöttar Felix så är det någonting vi alla tycker är roligt att titta på. Det är extra kul att det går bra för honom, menar Matilda.
– Vi är superstolta. All hård träning han lägger ned betalar av sig, säger Andrea.
– Basketen är något vi samlas kring, skjuter mamma Ulrika in.