Dolphins har haft en tuff start på säsongen med två raka förluster – men snart kan laget få ett välkommet tillskott i Rakel Gyberg.
19-åringen är tillbaka i träning igen efter ett års skadehelvete.
Det var i en träningsmatch mot Wetterbygden i början av september i fjol som forwarden slet av korsbandet.
– Jag kommer knappt ihåg själv vad som hände. Det är lite svart. Jag vet att det hände när jag vi försvarade och kommer ihåg att jag hörde ett klick, men jag hann aldrig tänka att det var korsbandet förrän läkaren sa det, säger forwarden.
Det var hennes första riktigt tunga skada i karriären och beskedet att säsongen var över redan där och då kom förstås som en chock.
– Alla förväntningar och drömmar man hade den säsongen krossades. Det går inte att vara förberedd på något sådant. Det var svårt att fatta och tog ett tag innan man förstod vad som hänt.
Efter det väntade operation och flera månaders rehab. En tuff tid förstås, men också en lärorik sådan.
– Absolut. Jag känner att jag har vuxit jättemycket, både som person och basketspelare. Jag har utvecklats både fysiskt och psykiskt. Jag har haft så stort stöd från klubben och skadan bara gett mig ännu mer motivation. Sedan är det klart att det varit jättetufft att stå vid sidan av och se andra göra det man älskar.
Efter ett drygt år vid sidan av är nu 19-åringen äntligen tillbaka i kollektiv träning igen.
Hon startade lite försiktigt för några veckor sedan och har sedan successivt ökat träningsdosen. Den här veckan har hon börjat köra för fullt igen.
– Så himla roligt. Det är det här man saknat så mycket.
Hur har det känts då?
– Jag har haft lite svårt med tempot och spelförståelsen för det är sådant som är svårt att träna på själv, men det gäller bara att komma in i det igen.
När tror du att du kan vara tillbaka och spela match igen?
– Det är jättesvårt säga. Knät känns jättebra och jag känner mig starkare än någonsin, så snart hoppas jag, men vi tar det dag för dag.
Dolphins har haft en jobbig start på säsongen och Rakel Gyberg är inte det enda namnet på skadelistan.
Saknas gör även centern Sofia Pelander och guarden Cajsa Uhrström, men nu börjar det alltså ljusna lite på skadefronten och Gyberg tror laget kan uträtta stora saker om bara alla kommer tillbaka.
– Det vore så himla härligt om alla kunde göra det och vi kunde få spela med den trupp vi har, då kan vi absolut drömma stort, säger hon.