Klubbikonen och sexbarnspappan Jeff Taylor lämnade jordelivet i mars efter en tids sjukdom.
Guldspelaren från 1998 som nämns som en av klubbens allra största, efterlämnade sex barn och frun Pia.
Jeffery Taylor står i en annorlunda sommar som handlar om att bearbeta saknaden och sorgen samtidigt som han sköter träningen med hjälp av bland annat Mikael Stenbom.
– Det känns fortfarande som jag många gånger känner mig ganska vilsen. Han var mitt livs första inspiration och den största motivationskällan jag någonsin haft, säger Jeffery om tiden efter att pappa Jeff gick bort.
– Det är en väldigt stor saknad från min sida. Han var den person i mitt liv som jag ville göra mest stolt. Det är jobbigt, livet är inte rättvist. Man får försöka göra det bästa av det man har. Det var på ett väldigt orättvist sätt han gick bort. Man har många tankar kring det, men man försöker bara ta sig framåt.
Ni är en stor syskonskara: hur håller ni ihop det?
– Vi har en tråd där vi alla pratar. Vi brukar prata varje dag. Vi har det alla kämpigt. Det är en del av livet att förlora människor. Jag vet att alla gör det. Men det är tufft.
Pappa Jeffs dödsfall är inte den enda prövningen under ett jobbigt 2020.
Coronaviruset slog hårt mot Spanien. När Madrid stängdes ned blev det en psykisk påfrestning för hela familjen Taylor under tiden i karantän.
– Vi var instängda i åtta-tio veckor. Utan att överdriva var det som att sitta i ett lyxigt fängelse. Det var ingen rolig erfarenhet. Personligen så hade det hänt mycket på våren och så kom det här veckan efter. Det har varit en tuff vår, säger Jeffery och stirrar rakt ut i tomma intet med blicken.
Det bestämdes att Euroleague skulle läggas ned.
Diskussionerna hur spanska ligan skulle hanteras pågick länge. Beslutet och hur det hela utvecklade sig är inget som Jeffery Taylor pratar om med en positiv stämma.
Lagen samlades i Valencia under strikta restriktioner för att slutföra säsongen och kora en mästare.
– De kallade det för en bubbla, man blev instängd igen. Efter att ha gått igenom ett trauma så tyckte de att det var en bra idé att stänga in oss igen på ett hotell i tre veckor. Fyra lag på ett hotell. Sen åkte man och tränade och spelade matcher och direkt tillbaka till hotellet. Vi tog PCR-test upp i näsan och blodprover. Under de tre veckorna var vi tvungna att göra det var fjärde dag för att hålla sig uppdaterad.
Var du orolig att du skulle bli smittad?
– Nej...eller ingen vet ju hur man enskilt reagerar på corona. Så man vill inte leka med ödet, man kan bli väldigt sjuk även om man är ung. Vad ska man göra? Laget är där och man försöker vara försiktig, man tvättar sina händer, man använder sprit. Jag kanske har testat mig 20 gånger och har aldrig haft spår av corona, säger Jeffery.
Basketmässigt föll Real Madrid i två av de fem gruppspelsmatcherna och missade chansen att slåss om guld.
Frän kritik följde och lagets svensk fick sin del av sleven.
Under sommaren har det spekulerats i om Jeffery Taylor är på väg att lämna Real Madrid – trots att det återstår två år på kontraktet.
På avstånd följde 31-åringen ryktena – som stannade vid just rykten.
– När det går dåligt för storlag så ska det vara någons fel. Då blev det tydligen mitt och en annan killes fel. Det är okej. Jag har två år kvar på mitt kontrakt. Jag har god kontakt med Real Madrid, med general managern och allt sådant. De (klubben) har skrivit att det var en massa skitsnack. Min attityd är att jag har två år kvar, jag kommer alltid försöka göra mitt bästa och mitt bästa var inte bra under de tre veckorna.
Det är hårda bud?
– Det är så, man får bra betalt. Då får man stå ut med det.
Stör det dig?
– Jag är garanterad kontrakt. Folk kan säga vad de vill. Min attityd är att alltid ge mitt bästa. Går det inte bra får man komma tillbaka när man får chansen.
Hur stor motgång var det att åka ur slutspelet?
– En sådan turnering var inte byggd för hur vi fungerar, den var mer byggd för lag som...vad ska man säga...för lag som kanske kan slå bättre lag någon enstaka gång, men kanske inte skulle vinna i bäst av fem eller bäst av sju. Som ett vanligt slutspel skulle vara.
– Vi är ett lag som kanske förlorar vissa matcher under året som vi skulle ha vunnit, men vi blir progressivt bättre och bättre under säsongen och så brukar vi alltid peaka i slutet men nu fick vi inte chansen att göra det. Vi vann supercupen, vi vann Copa Del Rey jättelätt. Det kändes som vi var på väg att få ett speciellt år. Vinna ligan, kanske, vinna Euroleague kanske. Vi var verkligen på väg åt rätt håll i mars när det tog slut.
Kirolbet Baskonia var laget som höjde mästarbucklan efter finalseger mot Barcelona.
– En väldigt bra och spännande final och skulle jag få välja skulle jag helst vilja att Baskonia vann. För Barcelona är det ingen kärlek, säger Jeffery Taylor med allvarsam min.
Norrköpingssonen som kom till den spanska storklubben 2015 förlängde sitt utgående avtal förra sommaren med tre nya år.
Du har hunnit fylla 31. Den dagen du känner att du vill komma hem: är Dolphins långt borta?
– Sådant känns ganska nära. Jag känner att jag har de här två åren, sedan kanske ett-två år till utomlands. Om det blir i Real Madrid eller någon annanstans – det vet man aldrig. Men efter det tror jag att jag är redo för att komma hem till Sverige och då vill jag spela i Dolphins och vinna SM-guld här. Det skulle vara ett väldigt bra avslut på karriären.
Det känns så?
– Som man säger på engelska: "That would be the cherry on top". Det skulle vara kul, jag har aldrig fått chansen att spela i basketligan. Spela för Dolphins gjorde jag aldrig på seniornivå. Sedan vet jag inte när jag avslutar min karriär, i vilken ålder men jag tänker att jag kan spela ett tag till.
Kroppen?
– Den mår relativt bra, de gör ett väldigt bra jobb med att ta hand om oss i Madrid. Vi har en väldigt stor trupp. Det är ingen som spelar 35 minuter per match. I kroppen mår jag bra, det är mer mentalt det sliter. Den delen och alla resor.
När samtalet intervjun avslutats och Jeffery Taylor inleder träningen kommer Mikko Riipinen över med en kaffekopp i handen.
Dolphinscoachen inleder snart sin andra säsong som huvudansvarig. Återstår att se om han är kvar på positionen när gode vännen bestämmer sig för att komma hem för att knyta ihop en sanslöst fin karriär.