Det var säsongen som inleddes knackigt men slutade med SM-guld i en fullsmockad arena på Himmelstalund. På tisdag visar Sporten (du ser matchen på www.nt och www.folkbladet.se) den klassiska finalronden mot Plannja.
Hur minns coachen Kelly Grant, skarpskytten och från proffslivet hemvändande David Bergström samt Anders Marcus, som åkte på en skräckskada, guldyran 22 år senare?
Kelly Grant:
– Det var min första säsong efter att jag kom från Uppsala. Det var en stor överraskning att vi gick hela vägen – speciellt eftersom vi slog ut Alvik och Södertälje på vägen, båda i femte matchen på bortaplan, och höll på att missa slutspel. Vi hade ett lag som sköt riktigt bra och var farliga från trepoängslinjen. Jeff (Taylor), Fred (Drains) och JD (Sanders) skrämde motståndarna, ha ha ha.
– De hade ett så stort självförtroende och jobbade bra ihop. Sedan hade vi folk som kunde skjuta. Guldet är nummer ett i min karriär. Samma dag fyllde min dotter Jessica sex år. Stämningen i sista matchen var otrolig. Vi växte ihop under säsongen. Det är en säsong som jag inte glömmer. För två år sedan hade vi en fest när laget träffades.
David Bergström:
– Vi var underdogs hela vägen och dramatiskt innan vi tog oss till slutspel. Vi hade alla delar i laget. Inside med JD Sanders och Anders Marcus. Backups med Anders Lindh och Anders Bergqvist. Vi hade fighters. Och så hade vi Jeff Taylor och Fred Drains som "defence-kungar". Och vi hade lite skyttar: jag, Rachid och "Starra" (Michael Lager) och Anders Bergqvist. Plannja var outstanding, laget att slå. När vi väl tog oss till final så var det en hype i Norrköping. Det var länge sedan. Det var sådant tryck både i Delfinen och "Himpa" – man bars fram. Jag har fortfarande bra kontakt med många i laget.
Anders Marcus:
– Jag drabbades av en otäck skada i första finalen i Luleå. Hemma sedan fick jag stående ovationer av publiken, då minns jag att det kom en tår. På ett sätt hatar och älskar jag guldmatchen. Den hade jag självklart velat spela och inte se från sidan, på smärtstillande.
– Personligen var det min bästa säsong, bortsett från skadan. Jag var aldrig bättre. Jag minns att vi fick extra tändvätska. Expressen skrev att det skulle bli enkla 3–0 till Plannja. Jag minns ett sanslöst tryck i hallen. Jag har spelat för 20 000 personer i Grekland, men det lät lika mycket när vi vann. Folk törstade efter en framgång, IFK hade vunnit 89, men det var borta. Det blev något extra med att vinna guldet hemma. Tillsammans.
Guldlaget
Kelly Grant (coach) Damir Tomic (assisterande) Bill Banks (assisterande) Per Angemo (assisterande) David Bergström, Fred Drains, Jeff Taylor, JD Sanders, Anders Marcus, Michael "Starra" Lager, Rachid Kermoury, Anders Lindh, Rickard Wisemark, Per Hammarström, Tobias Persson (nu Svedman) Anders Bergqvist, Joachim Stille och Robert Jansson.