"Han har växt som spelare i Dolphins. Det är fin klubb och han har en riktigt bra coach. Båda två kan gå långt i sina karriärer", säger Barbara Rowe om sonen och Mikko Riipinen.
Via München och Arlanda landade Jackson Rowes mamma Barbara under måndagskvällen i Jämtland och mitt i finalseriens kokande gryta.
Sporten fick en pratstund under Dolphins skotträning i "Tegeltemplet", Östersunds sporthall, på tisdagsförmiddagen.
– Jag har kommit hit för att se "J" ta hem mästerskapet. Det blir på fredag i Norrköping. Bara Dolphins-spelarna är mer beslutsamma i agerandet, i söndags var de för tveksamma, säger hon tvärsäkert.
Det framkommer snabbt att Barbara Rowe inte är vilken basketmorsa som helst.
Hon coachade sonen när han bara var en tanig grabb – som fick nobben av skolor i USA för att han var för tunn – och är hans största supporter.
Men också hans fränaste kritiker.
Barbara Rowe ser allt på dataskärmen hemma i lägenheten i den kanadensiska storstaden.
Gärna med barnbarnet Amir, 7 år, son till Jacksons äldre syster Tanisha.
– Som socialarbetare jobbar jag fortfarande hemifrån, så jag brukar se matcherna när jag tar lunch. Jag har inte missat en enda under hans tid i Sverige, berättar Barbara.
Hon rabblar Dolphins spelartrupp som rinnande vatten, vet vad varenda en av dem är bra på och berättar att hon kan titta på matcher flera gånger för att göra analyser.
Hon älskar spelet, det hörs.
Och har väntat en hel pandemi på den här chansen.
– Jag har inte sett honom spela live sedan sista matchen på college, för Cal State Fullerton Titans sommaren 2020. Det är två år sedan. Sedan slog den till. Jag åkte aldrig till Frankrike, jag insåg snabbt att det inte var rätt plats för honom. Men vi pratas vid ofta, skulle säga att det nästan är varje dag faktiskt.
Blir han nervös när du kommer och tittar?
– Nej, det blir han aldrig. När han är redo för match är han inne i sin bubbla och otroligt fokuserad.
Jackson är ju inte killen som avslöjar så mycket om sig själv. Kan du berätta något vi inte vet!
– När han började spela blev det ett missförstånd så 7-åringen Jackson fick spela med de som var två år äldre. Det har varit betydelsefullt för hans utveckling, gjorde honom starkare.
– Han har alltid varit tystlåten av sig, det är storebror Myles som snackar av bröderna, säger mamma Rowe.
Jackson Rowe valdes till ligans bästa forward.
Basketgenerna kommer från kvinnornas sida, påpekar Barbara.
– Jag har spelat, hans mormor var den första duktiga. Hon började sin karriär i England och följde också "J" tills hon gick bort förra sommaren, 98 år gammal.
Barbara, som är en flitig twittrare under namnet "Sportsmombarb", ser en harmonisk son som växt som spelare och gillar både staden och klubben.
Men hon ser också att han kan vara redo för större uppgifter snart.
– Han är en otroligt bra försvarsspelare, vet hela tiden var han har alla andra på golvet. Jackson är också allround, det fick han lära sig under high school-åren i Utah. Han ringde mig och var besviken när coachen ville byta position men jag sa till honom att ta chansen, då får coachen se vilken potential du har. Han lyssnade och blev en bättre spelare.
– När han förbättrar sitt trepoängsskytte kan han, vid rätt tidpunkt och på rätt plats, vara en spelare för NBA, säger Barbara Rowe om sonen som valdes till "årets forward" i ligan och blev tvåa i omröstningen om den mest värdefulle i ligan efter Jämtlands CJ Wilson.
Trodde nog inte många när säsongen inleddes med ett positivt covidtest och två veckor i karantän i Vilnius...