Marcus Tyus och Devonte Green har fått krama en pokal i Dolphins – efter cupsegern mot Jämtland.
Påskaftons eftermiddag smäller det i Östersunds sporthall, "Tegeltemplet" för Jämtland Baskets alla fans.
Den första semifinalen av det som har förutsättningar att bli något extra mellan förra årets två dominanter i ligan.
Innan påskhelgen är över har även semifinal nummer två avgjorts däruppe.
– Det blir en kamp, och att lagen har en finalhistoria bakom sig kryddar det här mötet. Alla har stora förväntningar på matcherna och intresset är stort. Vad jag förstått blir det fullsatt i båda arenorna. Det ska bli kul att vara en del av de här semifinalerna, säger Marcus Tyus till Sporten.
Ni vill förstås att det ska bli en lång serie, med tanke på truppens djup och att Jämtlands lag är lite mer åldersstiget...
– Ha, ha. Vi vill vinna så snabbt som möjligt, men är förberedda på att det kan bli många matcher, säger den rutinerade guarden som blev sist in i Dolphins-truppen när klubben bytte ut skadade och misslyckade värvningar.
Han debuterade för Dolphins mot just Jämtland, hemma i Stadium arena, i mitten av januari – med en smärtsam förlust.
Men har varit med och slagit ligatvåan två gånger – i cupfinalen och i en av de sista grundserieomgångarna. I Östersund.
– Det visade karaktär att vinna däruppe och det kan vara bra för oss att ha mött ett annat fysiskt starkt lag i kvartsfinalen, Nässjö, säger Marcus Tyus.
Som väntar på att det ska lossna på allvar.
Tycker han själv.
– Jag hade en slow start, och jag har fortfarande inte nått min fulla potential. Laget tror på mig och jag får göra de saker jag är bra på. Så det är upp till mig och ingen annan, poängterar Tyus.
Någon detalj som du letar efter?
– Mer att vara jämn och konsekvent. Jag hoppas ta något kliv till under slutspelet – för lagets skull.
2018–19 års poängkung i SBL, som i Dolphins snittat nio poäng, tre returer och två assists per match, är helt klart ett sparkapital för de senaste två årens mästare. Samtidigt har amerikanen med erfarenhet från Slovakien, Tyskland och Belgien accepterat att guardkompisen Devonte Green tagit platsen som truppens stora stjärna.
– Hans förmåga att skapa poäng på egen hand är unik. Det är en "no-brainer", att han är nummer ett. Men det finns många skickliga spelare i truppen som har kapacitet att vinna matcher för oss, påminner Marcus Tyus.
Dolphins-truppen satte sig på bussen de dryga 70 milen på långfredagens förmiddag.
– Som småbarnspappa sover jag mycket på resorna, skrattar 28-åringen som tillsammans med hustrun Maggie har döttrarna Malin, snart 3 år och Mavery, 2.
Marcus Tyus i Dolphins-linnet. "Helt ärligt, jag kan tänka mig att spela resten av karriären i Sverige", säger han till Sporten.
De trivs i Norrköping och om Marcus Tyus får bestämma blir Sverige familjens hem så länge basket förblir hans yrke.
– Allt har varit "great" ända sedan första dagen här. Klubben är proffsig, den har stöttat, varit välkomnade och man behandlas med respekt. Min plan är att stanna i Sverige så länge som möjligt. Nu har jag testat flera andra ligor i Europa, för att ta mig uppåt på karriärstegen, men jag har inte trivts lika bra någonstans som här i Norrköping och Borås. Det är förstås olika för varje person men med min familjesituation känner jag att det vore skönast att stanna i Sverige. Helt ärligt, jag kan tänka mig att spela resten av karriären i Sverige, säger han till Sporten.
Några diskussioner med Dolphins-ledningen?
– Nej, inte än. Nu vill vi alla fokusera på att avsluta den här säsongen och bara fundera över det som ska ske på planen i slutspelet. Sedan får vi se.