Då vann Dolphins SM-guld – klubbens tredje i ordningen, inräknat Hagebys 1980 – och några av stjärnorna i laget var Gee Gervin, Joakim Kjellbom och Fred Drains och bland spelarna i truppen fanns också Mikko Riipinen, 23.
Det Kelly Grant-coachade laget slog Plannja med 4–1 i matcher och i guldfighten lyfte 3 582 fram hemmalaget.
– Jag var i hallen nu på förmiddagen och ställde om tankarna tills fredag kväll. Jag har 2010-vibbar i kroppen. Då var det fullt. Var själv på plats under en av matcherna. Åkte ned med mamma och pappa från Vällingby och kommer ihåg vilken otrolig stämning det var. Det var häftigt. Stadium arena har varit speciell för mig ända sedan den gången. Blir också påmind av Mikko (Riipinen, coachen) och David (Bergström, klubbdirektören) ibland. Vi har fått tillbaka det suget igen, människor som inte ens är särskilt basketintresserade vill se Dolphins för de är intresserade av atmosfären när vi spelar så här stora matcher.
Den Blackebergs-fostrade spelfördelaren hade de tankarna i bakhuvudet när han så småningom flyttade till Norrköping sommaren 2015 efter en debutsäsong i ligan med Solna Vikings.
Och när det var dags att skriva ett nytt kontrakt med Dolphins 2019.
Då klubben stod vid det där berömda vägskälet och valde att behålla arenan och ta ett omtag på grund av en ekonomi i fritt fall.
Det innebar bland annat halverade lönekostnader i herrarnas spelartrupp.
Tim Schüberg var den förste som skrev på framför dåvarande ordföranden David Bergström, nu klubbdirektör.
– När jag ser tillbaka och tänker på det, att jag vågade lita på David och Mikko när de sa att vi skulle börja från grunden och inom ett par år vara där vi är i dag med båda lagen blir jag lite rörd och tacksam.
Han säger också:
– Det är svårt att bygga upp något om folk inte gillar produkten, så kändes det när vi vann 2018. Jag hoppas att det vi gör nu väcker känslor och att unga som följer oss vill börja spela.
Dolphins-kaptenen, som fyllde 27 mellan den första och andra finalmatchen, påpekar att det "grymma stödet" från fansen betyder mycket.
För ett år sedan stoppade restriktionerna ett vilt guldfirande på läktarna.
I kväll kan 3000-vallen sprängas i Stadium arena för första gången sedan långt före pandemin i hallen där Dolphins vunnit 14 raka slutspelsmatcher.
– Fin statistik att höra. Och det är så mycket lättare med att ha en stor publik som gillar det vi gör och visar det. Jämtland spelade sjukt bra inför sin hemmapublik, säger Tim Schüberg om vikten av den egna borgen där lagen alltså vunnit två matcher var.
Och efter de två matcherna i Östersund är alltså finalserien kvitterad, 2–2.
Dolphins-kaptenen själv, tillsammans med i första hand Hugo Bergström, har också fått den otacksamma uppgiften att försöka stoppa ligans bäste spelare – Jämtlands guard Carren Wilson Junior, CJ kallad.
Som avgjorde med 2,2 sekunder kvar av matchen i tisdags kväll.
– Han har en bra bollkänsla och den matematiska vinkeln när han skjuter är väldigt bra, säger Tim Schüberg.
????
– Han skjuter så högt att sannolikheten för att bollen går i är högre än om du har en flack båge.
Hur ska man spela mot honom?
–I vissa situationer, särskilda spel de har, måste man bara var sharp i skallen. Men han är en bra spelare och det är tufft. Hugo ska ha credd, minst lika mycket som jag. Så många träningar som vi har stångats mot varandra vet jag att hur bra han har blivit.
Med lite distans: fanns något annat göra med oavgjort på tavlan och 26 sekunder kvar att spela?
– Det är en väldigt skör linje, går att vrida och vända på det – efteråt. Jackson (Rowe) gjorde ett bra jobb. CJ Wilson hade en fantastisk match, vågade ta det skottet, vågade ta dem till vinst, menar Schüberg.
Det hårda jobbet defensivt ser också ut att kostat på för Dolphins-veteranen offensivt under finalserien.
Han har inte satt något av sina åtta trepoängsförsök på de fyra matcherna – och har missat fem av åtta straffkast.
–Det är egentligen inget jättestort problem. Vi får de öppna skott vi vill ha, gäller att bara att ha rätt mindset. Du måste tänka: "sätt den".
Har frustration blivit en faktor?
– Tycker det är fel ord. Vi får de skott vi vill ha. Men det är tråkigt när vi bevisat under en hel säsong att vi är bra på att skjuta. De sitter i bakhuvudet för folk i vårt lag, det tär på spelet. Gör att vi får dåligt flyt.
Kan ni skruva till något inför de sista matcherna?
– Någon litet pusselbit i försvar och anfall. Men det mesta ligger på oss; sätta straffar, sätta fler fria skott. Själv missade jag fyra lay ups, vilket är bedrövligt. Jag fick också två bra skottlägen efter fint jobb av Felix (Terins), Jackson (Rowe) och Brandon (Tabb) där jag borde satt åtminstone ett. Jämtland tar också bort mycket av vårt spel, gör oss obekväma. Vi måste fortsätta tro på det vi gör och jag tycker att vi har haft för stor respekt för Jämtland.