Köping är i en tuff ekonomisk situation.
Dundersuccén på Hovet hade knappt hunnit städats ut när baksmällan slog till.
Igen.
Rekordpublik, bland annat med åtta fulla bussar från mästarstaden, tryckte in sig på läktarna när Dolphins försvarade cupguldet under en lördag som blev jackpot för basketen i Sverige.
Två finalmatcher insprängda i ett program som också innehöll såväl dunk- som trepoängstävling. Applåd till förbundet för det draget.
Oavsett ålder så fanns det något för alla i basketfamiljen. Nyfrälsta lämnade cupfesten och även om det fanns utmaningar och framtidsfrågor av olika alarmerade sort även för en vecka sedan, så var det bara vinnare i Stockholm den helgen.
Ja, jag räknar med finalförlorarna Nässjö och Luleå i ekvationen. Är man del av något som lockar 8 000 åskådare och bara möter lovord och hyllningar efteråt så kan vi slå fast att det var en happening som bröt ny mark.
Sen kom det en vardag också.
Och den var inte alls lika rosenskimrande. Under fredagen skickade Köping ut en orosrapport som inte alls landade särskilt behagligt.
Kort sammanfattat: föreningen rusar mot ett underskott på en halv miljon kronor och drar i handbromsen samt ber om pengar för att inte existensen på allvar ska vara hotad.
Samma verklighet som överskuggar Umeås ligasäsong där kassan är tom och skuldberget tilltar.
Även om ligans jumbo lyckats betala av stora delar av skatteskulden så kan herrarna tvingas gå samma öde till mötes som damerna.
Konkurs.
Jag hade knappt börjat fila på ingressen ovan när även Södertäljes röda siffror kablades ut.
800 000 kronor back förra säsongen hänger med in som en blöt filt till den här, och blir svårare att försöka jaga in än ett säkrat SM-guld.
Om ligafokuset är fäst mot Norrköping och Dolphins så ger det ingen rättvis bild av ligan som helhet. SM-guldprenumeranten flyger och flyter framgångsrikt.
Europaspel, fina publiksnitt och bara välmående rakt igenom.
Samtidigt kan och vågar inte några av motståndarna se längre än till nästa dag.
Kalmar, Wetterbygden, Malbas, Stockholm Eagles, Djurgården, Örebro och Fryshuset testar lyckan – bara för att dra sig ur.
Små marginaler, tajta budgetar, förhoppning om mycket men verkligheten ger oftast mindre och det blir ett hattande med lycksökande lag som påverkar seriositeten.
Ingen av Sveriges tre största städer, Stockholm, Göteborg eller Malmö, har lag i SBL herr och det är både ett underbetyg och en indikator. Om det anses vara en för stor risk att SBL-satsa i metropolen – vad talar då för att verksamheten på högsta nivå ska överleva i mindre eller mellanstora städer?
Nässjö är undantaget som lyckats etablera sig, men det finns exempel på hur snabbt det kan braka.
Sundsvall Dragons firade som svenska mästare 2009 – och försattes i konkurs sju år senare.
Ja, här var det en dyster historia med grovt bokföringsbrott och urkundsförfalskning involverat som resulterade i fängelsedomar, men vad som är mer talande i sammanhanget är att det inte rest sig ett SBL-lag efter fallet.
Uppenbarligen är det en vansklig, svårnavigerad och osäker mark i SBL herr som inte blir enklare i snåriga ekonomiska tider, men bortom energikris, inflation och räntehöjningar är det en gåta som förblir olöst hur mindre etablerade klubbar ska kunna ta steget och överleva.
Nio lag i landets högsta serie behöver bli fler, definitivt inte färre.