Felix Terins var finalseriens kung. Särskilt i den första och den sista matchen.
Final 1, tisdagen 26 april (Stadium arena): Norrköping Dolphins–Jämtland 76–72
Felix Terins vände matchen åt hemmalaget inför 2705 åskådare med 23 (!) poäng under de sista två perioderna. Dolphins var i underläge länge i matchen där eftersnacket också handlade mycket om de tunga skador lagen drabbades av. Adam Ramstedt haltade ut till omklädningsrummet efter bara en minuts spel, efter att ha landat illa, och Jämtlands Pierre Hampton klev av i början av den tredje perioden med knäsmärtor.
En tung smäll för utmanarna – särskilt som beskedet efter ett par dagar var att säsongen var över för en av ligans främsta.
– Inte optimalt att tappa sin viktigaste spelare, konstaterade coachen Adnan Chuk.
1–0 i matcher till Dolphins.
Brandon Tabb
Final 2, torsdagen 28 april (Stadium arena): Norrköping Dolphins–Jämtland 77–75
En iskall Brandon Tabb kunde kalla sig matchvinnare efter ännu en rysare. Efter noll satta trepoängare under de två första finalerna hittade han rätt med sitt tionde – med bara en minut kvar av match två.
Den betydde 75–74.
Jämtland fick en chans att kvittera finalserien, men veteranen RT Guinn slarvade bort bollen när laget skulle anfalla för ett segerskott. Kaptenen foulade Brandon Tabb som fick avgöra från strafflinjen inför 2903.
Efteråt påpekade Adnan Chuk att Östersunds-laget inte fick mycket med sig av de tre herrarna i grått och svart.
– Kolla bara på straffkasten. De skjuter 27 och vi skjuter fem, och då är det Steve (Harris) som skjuter två stycken med tre sekunder kvar. I en så jämn match gör det en jätteskillnad, sa han besviket till Östersunds-Posten.
2–0 i matcher.
CJ Wilson sänkte Dolphins i Östersund.
Final 3, söndagen 1 maj (Östersunds sporthall): Jämtland–Norrköping Dolphins 77–61
Den första SM-finalen någonsin i "Tegeltemplet" – och hemmalaget motsvarade 1700 supportrars förväntningar. Som mest hade Jämtland en 20-poängsledning och det hjälpte föga att Adam Ramstedt, efter isbad och annan behandling för sin skadade fot, tog en rövare och lyckades ge laget ett par minuter. Jämtlands defensiv var för stark.
– De gör ett bra jobb för att få oss att ta obekväma och tuffa skott, där måste vi hitta en bättre lösning för att komma till de avslut vi vill ha. Vi har inte hittat det flow i passningsspelet som gör att vi kan få de skotten så ofta som tidigare under säsongen, sa Dolphins-kaptenen Tim Schüberg till Sporten som var på plats i norr.
2–1 i matcher.
Final 4, tisdagen 3 maj (Östersunds sporthall): Jämtland–Norrköping Dolphins 92–89
Här var det dags för nästa galna drama. Med Brandon Tabb inblandad igen. Amerikanen sågades med fotknölarna av SVT-experten Nick Rajacic som föreslog att Dolphins "lika gärna kunde ställa ut en kon på planen" istället för den iskalle Tabb.
Då vaknade storskytten till och sänkte fem trepoängare – varav den sista gav 89 lika.
Med 26 sekunder kvar att spela.
Jämtland hann ändå med att avgöra – tack vare ligans främste förra säsongen.
Med bara 2,2 sekunder kvar kastade 180 centimeter CJ Wilson i 92–89 rakt över Dolphins-forwarden Jackson Rowe, 203 centimeter.
Som hade största supportern, mamma Barbara, på läktaren i sporthallen – hon reste hela vägen från Kanada för att följa sonens guldjakt.
Innan slutsignalen gick fick faktiskt Brandon Tabb ett läge att utjämna och ta matchen till förlängning – men missade.
– Ärligt talat, jag fick det bästa läget på hela kvällen men missade. Jag stressade lite, trots att jag försökte att inte göra det. Det har varit ett problem de senaste matcherna. Men alla skott går inte i och jag är stolt över att grabbarna vill sätta just mig i läge, sa han efteråt.
Därmed var finalserien kvitterad.
2–2 i matcher.
Jackson Rowe fick finbesök under SM-finalerna för ett år sedan – av mamma Barbara.
Final 5, fredag 6 maj (Stadium arena): Norrköping Dolphins–Jämtland 89–74
Redan före den här stora kvällen i klubbens eget "Mecka" levererade coachen Mikko Riipinen stora ord.
– Vår publik är otrolig, har längtat efter dem. Viktigast, förutom de taktiska justeringarna, är att vi ska ha eld i ögonen, mod i hjärtat och spela för Norrköping. Från första till sista sekund ska vi spela för vår stad. Det är därför vi finns, för att 3 000 vill komma till arenan och titta på oss, sa han dagen före till Sporten.
Spelarna lyssnade.
3 159 åskådare fick se Nathan Dawit och Jackson Rowe vara de stora spelarna när Dolphins kopplade guldgreppet. Och tog sin 15:e raka hemmaseger i slutspelssammanhang. En svit som nu alltså är uppe i 17 raka efter de båda vinsterna mot Nässjö i kvartsfinalserien.
– Arenan var crazy i kväll, det var otroligt. Det hjälpte oss också så att alla var skärpta och fokuserade, sa ligans vassaste forward, 25-åringen från Toronto.
Bakom den viktiga segern låg också ett försvarsspel som tog musten ur Jämtlands guardstjärna CJ Wilson. Tim Schübergs, Felix Terins och Hugo Bergströms intensiva arbete var anledningen till att han bara kom upp i fyra poäng den här kvällen.
3–2 i matcher.
En fokuserad Mikko Riipinen.
Final 6, måndagen 9 maj (Östersunds sporthall): Jämtland–Norrköping Dolphins 81–93
Dolphins offensiv, speciellt under den första halvan av matchen, bäddade för guldfirandet och efter 23 nya poäng valdes Kneippen-killen Felix Terins till finalseriens kung. Med sitt tredje SM-guld tog han klivet in bland de stora från "Peking".
– Det är svårt att ta in. Det har varit en så kul finalserie, slutsålt på varje match och som Norrköpingspojk ...ja, man blir lite tårögd, sa han.
– Vi orkade inte pusha hela vägen. När Pierre Hampton skadade sig i första matchen försvann kanske för mycket. Men jag är oerhört stolt över laget och att vi aldrig ger upp, sa Jämtlands coach Adnan Chuk efter lagets första finalserie.
Norrköping Dolphins tar SM-guld efter 4–2 i matcher.