Elias Werme fick en tur in i skyddsnätet.
Ledning med 2–0 efter 37 minuter.
Förlust med 2–7 efter full tid.
Faik åkte på ett bittert nederlag hemma mot Tillberga.
För Jonas Ekstrand var det visserligen en seger att han kunde finnas med i startelvan efter att ha brutit fotleden i maj, men det var en klen tröst efteråt.
– Det är tråkigt. Orken kanske inte riktigt finns där för att utföra allting bra i 90 minuter. Vi blir lite avvaktande, säger Jonas Ekstrand som smygstartade med fem minuters spel mot Borlänge i lördags.
Att Ekstrand själv blir trött är inget konstigt med tanke på rehaben han genomgått efter fotskadan.
– Jag har varit på is i kanske en och en halv månad, men det har varit fram och tillbaka. Det har varit ordentligt struligt med skridskorna eftersom foten är större. Det blev ju operation med titan-skena och skruvar och grejer. Jag är fortfarande lite hämmad av det tror jag.
Men att han kan spela bandy i november är tidigare än han hade räknat med.
– För min del är det lite svårt att komma in i allt. Det får ta sin tid och börjar falla på plats lite. Det var inte riktigt planerat att jag skulle spela så här mycket nu, men vi har lite skador och sjukdomar i truppen.
Simon Westerdahl hade ett flertal skarpa ingripanden i kassen.
Faik är näst sist i serien efter en vinst på de sju första omgångarna.
– Det är väl lite som förväntat. Det hade varit skönt med några poäng till. Att vi har slagit Surte (jumbo) är viktigt, säger Ekstrand.
Vad tror du om chanserna att hänga kvar?
– Vi har goda chanser. I och med våra träningsförhållanden så ligger vi efter och kommer bara bli bättre och bättre.