Åtvids speed knäckte IFK
Drömmen blev bara en dröm. För IFK Norrköping. Men för Åtvidabergs FF lever den i allra högsta grad. I alla fall fram till slutet på oktober då cupfinalen spelas på Råsunda.Först som sist: 1-0 till ÅFF i den här cupsemifinalen var rättvist.Och här får ni också den stora skillnaden mellan lagen - speeden!
Foto:
Yannick Bapupa, Sherrif Suma och Richard Ekunde måste vara en dröm att ha i sitt lag. Bapupa blev matchvinnare när han svarade för matchens prestation i den 57:e min då han snurrade upp tre-fyra IFK-försvarare och iskallt satte bollen i nät.
Dessutom måste man som fotbollsälskare dessutom alltid glädjas åt hans konster vid inkasten. Kullerbyttan han utför och längden på kasten är ju helt otrolig - och väl värd entréslanten bara den.
På läktaren hade Djurgården i går satt en av sina tyngsta namn, Anders Månsson, och han kan inte annat än njutit av vad han såg utföras, framför allt då av klubbens utlånade spelare till ÅFF.
Kommentar
Djurgården visade ju i UEFA-cupen att man inte heller har tillräcklig fart för att hänga med ute i Europa. Här har man tre spelare som direkt borde plockas "hem" och snart vara med i Djurgårdens allsvenska lag.
Kanske de redan i cupfinalen, som avgörs på Råsunda och där ÅFF:s motståndare blir antingen Djurgården eller Elfsborg, kan visa att de bör få en chans i högsta serien.
Första halvleken i går kväll var fotbollsmässigt en av de bästa jag sett under året. Spelet böljade fram och tillbaka som man brukar säga och framför allt var det tempo. Och under de första 45 minuterna var läget helt oavgjort, både i spel, chanser och mål.
Men vad som hände i pausen med IFK-arna vet jag inte. Tränaren Tony Martinsson var klart besviken på grabbarnas inställning och jag kan bara hålla med att man måste kräva mycket mer av killar som Andreas Alm, Grant Igesund, Patrik Svensson osv.
Varför IFK valde att starta med Stefan Thordarson på bänken vet jag inte riktigt, när det handlar om cupfest borde islänningen vara given från start.
Nu spelade Viktor Rönneklev till vänster man misslyckades med i stort sett allt. Blev dock utbytt alldeles för sent i matchen.
Nu fanns det ändå några IFK-are som kunde åka hem med huvudet högt. Jag tänker i första hand på Richard Spong som verkligen ger allt, Patrik Jönsson, Siyabonga Siphik och Bruno Santos, de två sistnämnda för sina insatser i första halvlek då båda gjorde ett jättejobb. Siphika imponerade verkligen med sin passningsskicklighet, men tyvärr hade även han svårt att hitta de avgörande passningarna i djupled.
IFK är i dag alldeles för uddlösa och det vill till mycket om man ska kunna blanda sig i superettans toppstrid en gång till. Nu kan IFK koncentrera sig på seriespelet och det kanske är lika bra det.
För ÅFF:s är det nästan 35 år sedan man nådde ända fram till en cupfinal. Då, 1972/73, blev det dock stryk mot Malmö FF med 7-0 på Stadsparksvallen i Jönköping.
Det minnet är ett av ÅFF:s värsta. Men nu blickar man framåt mot slutet på oktober. Och Råsunda.
Så jobbar vi med nyheter