Veckans lirare: Andreas glömmer inte premiärmålet

Unga Smedby, skrev vi redan i fotbollsbilagan för ett par veckor sedan.
Det kunde varit knäckta Smedby efter premiärsmällen, 2-6 mot Mjölby AI.
- Men vi tog inte förlusten så hårt. Vi gjorde ändå två mål i premiären och analyserade siffrorna mer som en försvarskollaps. Jag känner mig inte särskilt orolig, tror att vi kan bli ett mittenlag, säger Andreas Friman lugnt.
Hans fullträff, i upptakten av andra halvlek på blåsiga Fredriksbergs IP, var oerhört värdefull.
- Matchen vägde, det kändes nödvändigt att få hål på Kenty och vinna matchen, betonar Sais-tränaren Thomas Westerberg.
Målet var dessutom en delikatess.
- Jag drog två-tre man, laddade och fick en skön träff. Kändes direkt att den bollen skulle gå, sedan fick jag lite hjälp av vinden, medger Andreas.
Sedan fullbordades trepoängaren med att Calle Tholff och Martin Hultberg klippte in 0-2 och 0-3.
Nya, unga, hungriga Smedby har presenterat sig i "trean".
Calle är 19, Martin är 21.
Andreas, som fyller 18 i sommar, var inte ensam "83:a" i startelvan senast.
Båda backarna Mattias Landberg och Nisse Wikström är födda samma år, Nisse pendlar dessutom tillsammans med Calle Tholff och Milad Tuoma från Klockaretorpet till träningarna på Smedby IP.

<b>Massor av unga</b>
Det fullkomligt vimlar av tonåringar i dagens Smedby.
Yngst i A-truppen är målvakten Herman Eriksson, bara 16 år.
Andreas Friman fick chansen i A-laget redan förra hösten, när Sais-ledningen skolade om honom från forward till mittfältare.
Ett lyckat drag, har det visat sig.
I slutspurten av östra fyran öste han in mål, nu sköt han alltså sitt livs första och ett av de mest viktiga i trean.
- De tyckte att jag inte var tillräckligt stark för att spela på topp, hade svårt hålla bort motståndare i bollmottagningen. Det kanske inte alltid är lika kul att spela på kanten, men nu får man ofta chansen att komma med fart en-mot-en och utmana. Det gillar jag, säger den 1,80 långe och 70 kilo lätte ytterspelaren.
- Meningen är att jag ska kunna vara en tredje forward och då är det lätt trivas.
Thomas Westerberg, en av fyra (!) Smedby-tränare, berömmer sin talang.
- Andreas kämpade under två tredjedelar av säsongen innan han fick chansen och gjorde sedan en fin avslutning. Snabb, avig, bryter mönstret och har ett fint steg. Han är målfarlig och skjuter bra. Såna spelare är viktiga att ha i ett lag.
- Han behöver bli mer stabil, är fortfarande en humörspelare.
Därför känns det förstås skönt för tonåringarna att ha veteraner som Peter Lindgren och Mikael Nilsson, båda 28, att luta sig mot om det blir motvind.
Det hörs också att han redan fått skinn på näsan, låter inte alls som någon blyg eller bortkommen 17-åring.
Se bara:
- Jag är inget fotbollsfreak bara för att jag tränar fyra-fem dagar i veckan. Ser gärna på Champions League, men inte allt som bjuds på TV. Långtdärifrån. Men det är tomt utan fotbollen - även om det kan vara jobbigt att träna ibland. De hårda stunderna gör att man blir bättre.
Eller:
- Allsvenskan är målet, jag vill bli så bra som det är möjligt. Fick chansen att träna en vecka med IFK Norrköping i vintras. Det var en upplevelse - och lärorikt. Tror inte det är omöjligt att nå dit, även om man måste vara beredd att ge allt. Visst var spelarna skickliga, men inte så himla mycket bättre. Vad som skiljer är tempot och fysiken.

<b>IFK får vänta</b>
Andreas funderade dock aldrig på att gå samma väg som klubbkompisen Thomas Hellberg, som lämnade Smedby för allsvenska IFK i vintras.
- Inte nu. Jag trivs i Smedby, sammanhållningen är stor. Det finns inga grupperingar, alla är lika mycket kompisar och det känns härligt.
Fattas bara annat efter den sköna majupptakten i fotbollstrean...

Information till våra läsare

Veckans lirare: Andreas glömmer inte premiärmålet