Tio år sedan plötslig död skakade Orienteringssverige
STOCKHOLMFör tio år sedan avled landslagsorienteraren Melker Karlsson från Kolmården oförklarligt i samband med en klubbaktivitet i Södertälje. Det var ett dödsfall som skakade orienterings-Sverige. Karlsson var det sjunde dödsoffret bland unga, duktiga orienterare under en treårsperiod.
Landslagsorienterarens död blev startskottet på en kraftfull insats från Svenska Orienteringsförbundet och början på den mest omfattande hälsoundersökning som genomförts i svensk idrott.
Över 200 till synes friska elitorienterare kallades till noggranna undersökningar i Uppsala och ytterligare ett par tusen personer fick lämna blodprover.
- Det var ett mycket omfattande arbete, men idag kan vi vara tacksamma för att något ytterligare dödsfall bland elitorienterare inte inträffat, säger Signar Eriksson, idrottschef på Orienteringsförbundet i dag, men förbundskapten under den tunga perioden i början av 90-talet.
<b>Träningsstopp</b>
Under tiden läkarundersökningarna genomfördes rekommenderades träningsstopp för alla elitlöpare och under första halvan av 1993 arrangerades inga elittävlingar överhuvudtaget.
Att det skulle vara farligare att orientera än att ägna sig åt andra idrotter har under den tioårsperiod som gått sedan dess avfärdats. I första hand handlar det om att inte ägna sig åt träning eller tävling när man är krasslig, vilken idrott det än vara månde.
- Vi försöker hela tiden trumma ut budskapet om hur viktigt det är att lyssna på sin kropp, att inte träna och tävla om man inte känner sig fullt frisk, säger Signar Eriksson.
- Genom de träffar vi har med vår medicingrupp aktualiseras frågan kontinuerligt, fortsätter Eriksson. Eftersom det kommer in nya aktiva, som saknar historien, är det viktigt att ständigt påpeka att man måste lyssna på de signaler kroppen ger.
Forskningen kring plötslig död bland unga idrottare pågår, och Orienteringsförbundet har samarbetat med Akademiska sjukhuset i Uppsala sedan början av 90-talet.
Så jobbar vi med nyheter