Elitfotbollen blåste av säsongen i söndags, efter kvalen till allsvenskan och superettan. Några dagar senare ser Enquist tillbaka på ett år han inte vill uppleva igen.
– Det är en stor lättnad att vi åtminstone är förbi den här säsongen så att vi kan börja titta framåt igen, säger han.
TT: Vad har gått förlorat?
– När man befinner sig i en så pass tuff krissituation, som gör är det svårt att fokusera på det man har förlorat, försöker man snarare rädda det som finns. Men det är klart, vi har förlorat mängder med relationer till supportrar, med partners och sponsorer, ekonomiska värden, ungdomscuper.
TT: Hur går ni in i 2021?
– Att vi är stärkta av att ha klarat av krisen det här året och med en stark ambition och förhoppning att fortsätta resan tillbaka till någons sorts normalitet. Jag tror många känner en lättnad att vi inte gick under i år, men många kan också känna oro inför nästa säsong eftersom osäkerheten fortfarande är stor.
Många osäkra faktorer
TT: Ser du redan nu tecken på att några elitklubbar inte klarar sig om pandemin pågår långt in på nästa år?
– Det är olika från klubb till klubb. Många har ställt om sina verksamheter ganska rejält och anpassat sig efter krisen, men det är många osäkra faktorer inför nästa år.
En sådan faktor är när åskådarna kan, eller får, återkomma till arenorna efter ett näst intill publikfritt 2020.
– Får vi även nästa år spela utan väsentliga delar av publiken? Vad händer med de avtal klubbarna skriver? Årskortsförsäljningen? Alla de orosmolnen finns framför oss. Man ska ha klart för sig att alla de bitarna hade klubbarna klara inför 2020 och med sig in i krisen. Årskorten var redan sålda men supportrarna var schyssta och lät klubbarna behålla intäkterna. Det var ett enormt viktigt stöd. Det kanske inte är lika självklart att man köper säsongskort om man inte kan bygga en trovärdighet att vi kommer i gång nästa år.
Förutom pandemin har det inhemska fotbollsåret också bjudit på svarta rubriker om matchfixning, brottsmisstänka domare, penningtvätt i samband med övergångar, med mera.
Fotbollen en måltavla
TT: Hur ska fotbollen tackla den kriminalitet som äter sig in i sporten?
– Det samhällsklimat som finns har sakta men säkert gjort fotbollen till en måltavla. Det finns en del pengar att hämta och det finns tyvärr en ökad vilja från kriminella grupperingar att ge sig på oss.
– Det positiva i sammanhanget är att vi hittar en hel del av angreppen i dag, som beror på att vi har allt bättre skyddsmekanismer. Men vi behöver få hjälp med att beivra det, att det inte ska gå att ge sig på fotbollen utan att det får konsekvenser. Där måste vi ha samhällets hjälp.
TT: Hur?
– Rättsväsendet, från polis till rättskipande instanser. I grunden tycker jag att polisen svarat upp rätt bra. Man har en specialgrupp som jobbar med de här frågorna. Så fort vi ser ett problem får vi snabb respons, men rättsväsende och lagstiftning måste komma i kapp.
Ett ökande problem
TT: Vad kan ni göra mer själva?
– Vi ökar fokuset på det här. Man kan dela in det i två delar. Den ena är att vi har en förmåga att agera när något har hänt, så att man snabbt kan ge polisen fakta, hålla nära kontakt med myndigheter, spelbolag och annat som är viktigt för att fånga upp signaler på vad som är fel. Det andra är det proaktiva, väldigt mycket utbildning för få spelare och ledare välutbildade kring vad matchfixning innebär och hur man ska agera. Det är ingen tvekan om att det här är ett problem att hantera.
TT: Ökar det?
– Ja, tyvärr. Det här börjar i ungdomsåren. Man skapar kontakter med spelare i unga år som man sedan använder när spelaren blivit äldre och ekonomiskt intressant. Det kan handla om gåvor spelaren får utan någon motprestation, sedan krävs plötsligt gentjänster.
– Det är inte bara enskilda attacker vi pratar om utan en infiltration som kommer via oseriösa agenter och kriminella nätverk. Det är en komplex bild, tyvärr. Vi varnar och utbildar, men det är ett stort arbete och fotbollen kommer absolut inte att klara det här på egen hand, säger Mats Enquist.