Eriksson säger att det kan sticka i ögonen om stora delar av idrottens överlevnadsstöd i form av skattepengar går till föreningar som gjort dyra värvningar.
När Riksidrottsförbundet (RF) på onsdag lägger fram det nya systemet för fördelning av regeringens stöd på 1 miljard kronor för andra halvåret 2020, kommer det därför att finnas med som en av riktlinjerna – detta om hur man hanterar ekonomin.
– Vi vill belöna dem som varit väldigt återhållsamma med onödigt risktagande och spelaraffärer när det handlar om stöd från skattebetalarnas pengar, säger Eriksson.
– Det här är en fråga som bara är kopplad till de absolut största kommersiella sporterna, kanske framför allt ishockey och fotboll.
Mer jämlikt
Eriksson säger att Riksidrottsförbundet ställer sig bakom regeringen och idrottsminister Amanda Linds (MP) grundkriterier för att göra utbetalningen av idrottsstödet mer rättvist och jämlikt.
När RF delade ut det första idrottsstödet på 500 miljoner kronor, för det andra kvartalet i år, gick man strikt efter de intäktsbortfall som idrotten haft på grund av coronapandemin. Nu tittar man i ett vidare perspektiv.
– Det kan vara så att damidrottens möjligheter att utveckla sig beskärs av att man får så pass mycket stryk (under coronapandemin) att det tar lång tid att återhämta sig – längre tid än för herrarna, menar Eriksson.
Olika sökperioder
Det nya regelverket för idrottsstödet, som Riksidrottsstyrelsen ska ta beslut om i början av nästa vecka, kommer sannolikt också att skilja sig från det förra genom olika sökperioder för olika typer av idrotter och föreningar.
Mindre föreningar som främst har barn- och ungdomsidrott kan få söka pengar två gånger, den kommande tiden för årets tredje kvartal och i januari för det fjärde kvartalet. Stora idrottsarrangemang och elitföreningar får kanske söka för hela perioden på en gång, men då vid en senare tidpunkt under hösten.
Rättad version: Stödet till idrotten är 1 miljard kronor.